Prediktion av behandlingseffekt vid juvenil idiopatisk artrit (JIA)

Susanne Lindgren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 300 000 kronor

Bakgrund och motivering

I Sverige insjuknar ca 200-250 barn med barnreumatism varje år. Behandlingen har blivit mycket bättre under de senaste åren, men fortfarande är det många barn som inte bli hjälpta av de mediciner som man prövar i första hand. Det är viktigt att snabbt hitta rätt behandling eftersom inflammationen sedan blir svårare att kontrollera. Idag saknas det sätt att ta reda på vilken behandling som är rätt för en viss patient.

Syfte och mål

Studien syftar till att öka kunskapen om vad som händer tidigt i sjukdomsförloppet, att förstå varför vissa patienter svarar bättre på behandling än andra och att finna metoder för att mäta om en patient har nytta av en viss behandling eller inte. Denna kunskap behövs för att kunna ge möjligheter till individuellt anpassad behandling och bättre prognos genom effektiv kontroll av sjukdomen i tidigt skede.

Metod

Alla patienter som insjuknar med barnreumatism i Västra Götaland och Halland erbjuds att delta i studien. Vi genomför en omsorgsfull kartläggning av deras immunsystem, och jämför med friska barn i samma åldrar. Vi undersöker också hur cellerna reagerar vid stimulering i provrör och hur läkemedel påverkar cellerna i provröret. Patienterna följs upp av sina läkare, som gör en bedömning av hur bra effekt de får av sin behandling. Genom att jämföra resultaten från laboratoriet med resultatet av behandlingen undersöker vi vilka markörer i immunsystemet som kan ge information om behandlingen kommer att vara effektiv eller inte.

Betydelse för patienten 

Målsättningen är att medicineringen ska kunna väljas individuellt för varje barn, utifrån kunskap om hur man effektivast kan kontrollera sjukdomsaktiviteten hos just denna patient. Detta skulle kunna ha mycket stor betydelse på både kort och lång sikt för den enskilda patienten, med minskade smärtor, trötthet och färre begränsningar i livet. I ett större perspektiv skulle även sjukvården och samhället i stort gynnas, genom mindre användning av dyra läkemedel till patienter för vilka de senare visar sig sakna effekt, färre sjukvårdsbesök och genom patienter som kan vara fullt delaktiga i skola och arbetsliv.