Bakgrund och motivering

Klinisk artros i knä, hand, rygg eller höft påverkar idag över en fjärdedel av den svenska befolkningen över 45 år, med knäartros som den vanligaste formen. Kronisk smärta är det dominerande symptomet vid artros, vilket leder till betydande funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. De nuvarande förebyggande och behandlande läkemedlen för smärtsam artros erbjuder inte tillräcklig symtomlindring, vilket skapar ett stort behov av mer effektiva behandlingsalternativ.

Metod

Med hjälp av masspektrometriteknik syftar studien till att kartlägga storskaliga proteinprofiler i ledvävnader och cerebrospinalvätska (CSF). Dessa profiler kommer att korreleras med patienternas kliniska parametrar för att identifiera specifika smärtrelaterade molekyler. Smärtmolekylerna kommer att analyseras med statistiska, bioinformatiska och biokemiska metoder, och strategier för att modifiera deras signalvägar kommer att utvecklas och testas i prekliniska modeller.

Betydelse för patienten

En ökad förståelse för hur smärta sprider sig från perifera vävnader till det centrala nervsystemet och hur detta påverkar smärtupplevelsen är avgörande för att förstå långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten. Denna insikt kan öppna upp för helt nya behandlingsmetoder för artrossmärta, på samma sätt som biologiska läkemedel har revolutionerat behandlingen av reumatoid artrit. I detta sammanhang är proteasomsystemet av stor betydelse, då det har väckt stort intresse för framtida läkemedelsutveckling. Projektet förväntas leda till nya farmakologiska verktyg för behandling av smärta och inflammation i muskuloskeletala systemet

Aktuellt om forskning