Riskfaktorer för olika återkommande komplikationer hos patienter med antifosfolipidsyndrom.

Aleksandra Antovic , Karolinska Institutet, 75 000 kronor

Bakgrund och motivering

Antifosfolipidsyndrom (APS) känneteckans av arteriella och/eller venösa blodproppar (tromboser) och/eller graviditetskomplikationer i kombination med antikroppar mot negativt laddade ämnen i blodet sk. fosfolipider. Vanligaste manifestationer är venösa tromboser, dvs djup ventrombos och lungemboli. Av de arteriella tromboserna dominerar stroke. Ca 80% av patienterna är kvinnor i fertil ålder och dödligheten är 10% under 10-årsuppföljning. Strukturerad behandling och uppföljning av dessa patietner saknas.

Syfte och mål

Övergripande mål av projektet är att försöka kartlägga riskfaktorer och förstå mekanismer för återkommande trombotiska event hos patienter med APS samt kartlägga riskfaktörer till förtidigt dödlighet mellan dessa patienter. Målet är att definiera APS patienter med hög risk för komplikationer så att vi i framtiden kan erbjuda förebyggande åtgärder och en bättre anpassad behandling.

Dessutom vill vi förbättra tidig diagnostik av APS genom att identifiera biomarkörer för sjukdomen och biomarkörer som kan underlätta uppföljningen av sjukdomsaktiviteten.

Metod

Vi har identifierad 271 patienter med APS som följts på Koagulationsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset mellan 2014 och  2020. Detta för att karakterisera kliniska manifestationer och samsjuklighet vid APS samt studera effekten av antikoagulantiabehandling, incidensen av trombosrecidiv och mortalitet. Högrisk APS-profiler skall definieras vilket kan göra individuell riskanalys och skräddarsydd förebyggande åtgärder.

Framtida projekt ämnar inkludera samma patientgrupp prospektivt för klinisk kontroll samt samlande av blodprover för analys av olika biomarkörer vid APS. Validerade bedömningsskalor och frågeformulär kommer att användas för att utforska APS påverkan på livskvalitet, kognitiva funktioner, utbildningsnivå, arbetsliv och socioekonomi.

Betydelsen för patienten

APS-patienter följs på olika enheter vilket resulterar i en fragmenterad vård och kunskap inom sjukvården. Detta ökar risken för sämre prognos av allvarliga APS-manifestationer. APS påverkar patienternas livskvalitet både vad gäller fysisk och mental hälsa i stor utsträckning. Det finns flera områden med utrymme för förbättring, så som tidig diagnostik och upptäckt av riskfaktorer/samsjuklighet, graviditetsuppföljning samt behandling. Den socioekonomiska bördan av livslång behandling, laboratorieövervakning och förebyggande av komplikationer är alla frågor som inte tidigare har belysts i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.