Sjukdomsmekanismer och behandlingseffekter vid kronisk reumatisk muskelinflammation, myosit.
| Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
| 350 000 kr | Ingrid Lundberg |
Ingrid Lundberg , Karolinska Institutet , 350 000 år 2/2
Bakgrund och motivering
Reumatisk muskelsjukdom, myosit, tillhör de autoimmuna sjukdomarna där kroppens immunsystem riktar sig mot den egna vävnaden, främst muskler, men också mot hud, lungor, leder och hjärta. Behandlingen utgörs av kortison i höga doser, under flera år, kombinerad med immundämpande läkemedel såsom methotrexate eller azathioprin. Effekten är ofta begränsad och många får leva med kvarstående funktionsbegräsning. För att förbättra behandlingen behöver vi förstå mer om hur sjukdomen uppkommer.
Syfte och mål
I detta projekt kommer vi att undersöka vilka molekyler som kan vara viktiga för olika subgrupper av myosit, baserat på indelning efter antikroppar, både för att förstå immunsystemets målmolekyler och för prognos. Vi ska undersöka var och när antikroppar bildas. Förekomst av antikroppar och immunceller undersöks i muskler, blod och lunga.
Betydelse för patienten
Vi förväntar oss att projektet ska ge ny kunskap om vilka molekyler som är viktiga för uppkomsten av olika subgrupper av myosit med liknande kliniska symtom och prognos. Denna nya kunskap kommer att vara vägledande för att utveckla mer specifika och effektiva behandlingar för olika subgrupper av myosit.
Progress
Vi har under det senaste året visat att arvsanlag är starkt associerade till autoantikroppsprofil. Detta ger ett stöd för att antikropparna är viktiga i sjukdomsprocessen.
Vi har lyckats framställa antikroppar från patienters B-lymfocyter för att testa om antikropparna har någon effekt på immunceller, muskelceller och lungceller.
Vi har extraherat T-lymfocyter från muskelvävnad och blod och karaktäriserat dessa och funnit att många av T-lymfocyterna i musklerna har en cellskadande potential.
Vi har undersökt nivåer i bloder av en antikropp som är riktad mot muskelproteiner, anti-FHL1, och funnit att denna antikropp har högst nivåer vid diagnostillfället och sjunker med immundämpande behandling och tillkommer inte efter påbörjad behandling.
Aktuellt om forskning
Hej där, Monica Persson
Fjärde februari sammanträdde Vetenskapliga Nämnden och diskuterade ansökningar från forskare från hela Sverige. Reumatikerförbundet fick 152 ansökningar i år, vilket är rekord.
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.