Ingrid Lundberg , Karolinska Institutet , 350 000 år 2/2

Bakgrund och motivering

Reumatisk muskelsjukdom, myosit, tillhör de autoimmuna sjukdomarna där kroppens immunsystem riktar sig mot den egna vävnaden, främst muskler, men också mot hud, lungor, leder och hjärta. Behandlingen utgörs av kortison i höga doser, under flera år, kombinerad med immundämpande läkemedel såsom methotrexate eller azathioprin. Effekten är ofta begränsad och många får leva med kvarstående funktionsbegräsning. För att förbättra behandlingen behöver vi förstå mer om hur sjukdomen uppkommer.

Syfte och mål

I detta projekt kommer vi att undersöka vilka molekyler som kan vara viktiga för olika subgrupper av myosit, baserat på indelning efter antikroppar, både för att förstå immunsystemets målmolekyler och för prognos. Vi ska undersöka var och när antikroppar bildas. Förekomst av antikroppar och immunceller undersöks i muskler, blod och lunga.

Betydelse för patienten

Vi förväntar oss att projektet ska ge ny kunskap om vilka molekyler som är viktiga för uppkomsten av olika subgrupper av myosit med liknande kliniska symtom och prognos. Denna nya kunskap kommer att vara vägledande för att utveckla mer specifika och effektiva behandlingar för olika subgrupper av myosit.

Progress

Vi har under det senaste året visat att arvsanlag är starkt associerade till autoantikroppsprofil. Detta ger ett stöd för att antikropparna är viktiga i sjukdomsprocessen.

Vi har lyckats framställa antikroppar från patienters B-lymfocyter för att testa om antikropparna har någon effekt på immunceller, muskelceller och lungceller.

Vi har extraherat T-lymfocyter från muskelvävnad och blod och karaktäriserat dessa och funnit att många av T-lymfocyterna i musklerna har en cellskadande potential.

Vi har undersökt nivåer i bloder av en antikropp som är riktad mot muskelproteiner, anti-FHL1, och funnit att denna antikropp har högst nivåer vid diagnostillfället och sjunker med immundämpande behandling och tillkommer inte efter påbörjad behandling.


Aktuellt om forskning