Sjukdomsmekanismer och behandlingseffekter vid kronisk reumatisk muskelinflammation, myosit.

Bakgrund och motivering

Reumatisk muskelsjukdom, myosit, tillhör de autoimmuna sjukdomarna där kroppens immunsystem riktar sig mot den egna vävnaden, främst muskler, men också mot hud, lungor, leder och hjärta. Behandlingen utgörs av kortison i höga doser, under flera år, kombinerad med immundämpande läkemedel såsom methotrexate eller azathioprin. Effekten är ofta begränsad och många får leva med kvarstående funktionsbegräsning. För att förbättra behandlingen behöver vi förstå mer om hur sjukdomen uppkommer.

Syfte och mål

Syfte: I detta projekt kommer vi att undersöka vilka molekyler som kan vara viktiga för olika subgrupper av myosit, baserat på indelning efter antikroppar, både för att förstå immunsystemets målmolekyler och för prognos. Vi ska undersöka var och när antikroppar bildas. Förekomst av antikroppar och immunceller undersöks i muskler, blod och lunga.

Metod

Metod: För projektet har vi tillgång till kliniska data, blodprover och muskelvävnad från över 5000 patienter med myosit i ett internationellt register. Det är en unikt stor population med individer med denna sällsynta sjukdom och ger oss möjlighet att undersöka behandlingssvar och prognos vid olika subgrupper av myosit. Dessutom kommer vi att undersöka hur arvsanlag tillsammans med antikroppsprofil kan spela roll för utveckling av olika symtombilder och prognos. Vi kommer också studera hur muskelceller påverkas av immunceller och antikroppar och hur olika inflammationsmolekyler i muskler och blod påverkas av behandlingar, och hur molekylmönster i musklerna relaterar till muskelstyrka.

Betydelsen för patienten

Betydelse: Vi förväntar oss att projektet ska ge ny kunskap om vilka molekyler som är viktiga för uppkomsten av olika subgrupper av myosit med liknande kliniska symtom och prognos. Denna nya kunskap kommer att vara vägledande för att utveckla mer specifika och effektiva behandlingar för olika subgrupper av myosit.