Sjuksköterskeledd vård och egenmätning av urat för patienter med gikt – en genomförbarhetsstudie i två steg i primärvården
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
100 000 kr | Anna Svärd |
Anna Svärd, Region Dalarna, 100 000 kronor
Bakgrund och motivering
Gikt är vanligt, medför ett stort lidande, ökad sjukfrånvaro och fler vårddygn på sjukhus. Gikt kan effektivt förebyggas med läkemedel som sänker nivån urat, men trots det är det bara en liten andel av patienter med gikt som får adekvat behandling.
I en intervjustudie med personal har vi sett att insättning och framförallt dosökning av läkemedel kan uppfattas som komplicerat och tidsödande. Därför finns ett behov av att utveckla arbetssätt som underlättar denna procedur.
Syfte och mål
Det övergripande syftet är att förbättra vården för patienter med gikt
Specifikt mål för delstudie 1:
Hur genomförbar är egenmätning av urat, ur patienternas och personalens perspektiv?
Specifika mål för delstudie 2:
Hur upplevs den sjuksköterskeledda giktvården och hur genomförbar är den, ur patienternas och personalens perspektiv?
Hur stor andel av patienter med gikt har (i) tagit del av sjuksköterskeledd giktvård och (ii) påbörjat respektive slutfört mäta-rapportera-titrera proceduren?
Hur är patienternas giktrelaterade livskvalitet, antal giktattacker, följsamhet till ULT-behandling vid baslinje samt 6 och 12 månader?
Metod
Baserat på två intervjustudier utvecklar vi ett arbetssätt som innehåller sjuksköterskeledd mottagning och erbjuder egenmätning av urat i hemmet.
För att utvärdera om detta arbetssätt är genomförbart intervjuar vi patienter och personal. Personal får fylla i en enkät som mäter acceptans för arbetssättet. Patienter fyller i enkäter som dels mäter giktrelaterad livskvalitet och dels deras upplevelse av personcentrering i vården.
Data om andelen patienter som tagit del av sjuksköterskeledd giktvård, och som påbörjat respektive slutfört egenmätning av urat samlas in genom besöksregistreringar och patientjournaler.
En analys görs av vilka delar i det nya arbetssättet som är viktigast för att det ska upplevas genomförbart och ge goda resultat för patienter.
Betydelse för patienten
Den stora betydelsen är att fler patienter med gikt kan få tillgång till effektiv, förebyggande behandling och därmed kunna leva utan giktattacker.
Arbetssättet innehåller utbildning för både personal och patienter, och kommer därför att leda till att patienten möts av personal med bättre kunskap om gikt. Patienten kommer genom kombinationen av utbildning, en fast vårdkontakt med sjuksköterska på primärvårdsenheten och möjlighet till egenmätning av urat att göras delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser, och därigenom att stärkas i att ta ansvar för sin egen hälsa.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.