Anders Bengtsson, Lunds Universitet, 250 000 kronor, 2-års anslag år 2/2022

Bakgrund och motivering

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en autoimmun reumatisk sjukdom som kan drabba alla kroppens organ. Det finns fortfarande en överdödlighet vid SLE med stor risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och andra neurologiska manifestationer. Målet med vår forskning är att undersöka bakomliggande mekanismer till dessa problemområden. Vi tror att den kroniska inflammationen vid SLE inte är tillräckligt kontrollerad vilket leder till dessa kardiovaskulära och neurologiska problem som inte bara påverkar överlevnad utan även livskvalitet och arbetsförmåga.

Syfte och mål

Vi och andra har visat att försämrat borttagande av döende celler som på ett onormalt sätt exponerar sitt innehåll för immunsystemet. Detta leder till att autoantikroppar och immunkomplex bildas, aktivering av typ I interferon systemet, kronisk aktivering immunsystemet och en ond spiral sätts igång. Vi undersöker nu hur dessa processer påverkar utveckling av kardiovaskulär sjukdom och neurologiska problem vid SLE med både kliniska och experimentella studier.

Progress

Genom att vi följt våra SLE-patienter i Skåne sedan 80-talet och registrerat både kliniska data och sparat prover i vår biobank har vi studerat långtidsprognos och kunnat se att det är kardiovaskulär sjukdom och manifestationer från centrala nervsystemet som har störst betydelse. Vi har ett pågående projekt (försenat p.g.a. pandemin) där vi mäter tidiga förändringar i kärlen och markörer i blodet som talar om vilka mekanismer som är viktiga. Här har vi sett att störningar i blodkärlens innersta vägglager (endotelet) samverkar med blodplättarna (trombocyterna). Dessa blodplättar har vi studerat närmare med avancerad teknik och kunnat beskriva mer exakt vad de faktiskt innehåller vid SLE. Vi kartlägger också hjärnan i en särskild studie och hittat markörer (bl.a. neurofilament light) som delvis förklarar de många neurologiska symptomen vid SLE.

Betydelse för patienten Patienten med SLE och liknande sjukdomar har nytta av denna forskning då vi kartlägger och beskriver sjukdomen och förstår den bättre genom att vi fokuserar på det som påverkar överlevnad och livskvalitet. Det vi gör på laboratoriet kommer patienten till nytta kanske på längre sikt eftersom vi där upptäcker vilka mekanismerna är för störningar i blodkärl och hjärna. Vår forskning kan man dock kalla translationell då vi verkligen utgår från patientens problem när vi undersöker immunsystemet på laboratoriet. Det är vår mycket tydliga målsättning att forskningen ska leda till ett förbättrat omhändertagande, nya markörer för diagnostik och uppföljning, och nya behandlingar.

Lärosäte: Lunds universitet

Belopp: 250000

Ansvarig forskare: Anders Bengtsson

År: 2022

Forskningsområden: Systemisk lupus erythomatosus (SLE)