Småkärlssjukdom och lungfibros vid systemisk skleros
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
75 000 kr | Dirk Wuttge |
Dirk Wuttge, Skånes universitetssjukhus, 75 000 kronor
Bakgrund och motivering
Den ovanliga reumatologiska sjukdomen systemisk skleros drabbar kärl- och bindväv. Resultatet är smärtsamma sår på fingrar, förtjockad hud samt bindvävsinlagring exempelvis hjärta och lungan. Patienterna drabbas av sänkt livskvalité och ökad dödlighet i sämsta fall.
MikroRNA är korta RNA molekyler som påverkar gen- och cellfunktionen. Några mikroRNA har vi uppmätt i blodet hos patienter med systemisk skleros och kunnat koppla till förekomst av ökat blodtryck i lungkretslopp.
Syfte och mål
Vi vill undersöka hur mikroRNA bidrar till utvecklingen av kärl-och bindvävskomplikationerna. Särskild undrar vi
1) hur uttryck av mikroRNA påverkas av läkemedel som används för behandling av dessa komplikationer.
2) om mätning av mikroRNA i plasma kan användas som markör för svårighetsgraden av ökat blodtryck i lungkretsloppet, bindvävsinlagring i lungan och sår på fingrar.
3) hur i blodförkommande mikroRNA påverkar tillväxt och celldöd av cellerna som klä ut kärlen samt deras omvandling till bindvävproducerande celler.
Metod
Blodprover från patienter används för analys och cellförsök. Prover finns insamlade över tid av fler än 950 patienter med systemisk skleros vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vi mäter mikroRNA i blodet av patienterna och relaterar halterna av dessa till förekomsten av ökat blodtryck i lungkretsloppet, utbredning av bindvävsinlagring i lungorna och sår på fingrarna. För cellförsöken inhandlar vi friska endotelceller som har isolerats från lunga och hud. Efter att ha tillsatt blod från patienterna eller individuella mikroRNA till cellerna mäter vi celldelning, programmerad celldöd och metamorfos till bindvävsceller. Vi kommer att analysera uttryck av mikroRNA i lungvävnad från patienter som har blivit lungtranplanterat.
Betydelsen för patienten
Mätning av mikroRNA i blodet skulle kunna användas i bedömningen avseende risken att utveckla allvarliga kärlkomplikationer och bedömning av pågående behandling. MikroRNAs effekt på celler i cellförsök kan ge ny kunskap om molekylära mekanismerna som leder till kärl- och bindvävskomplikationerna vid systemisk skleros. Mätningen av effekten av läkemedel på mikroRNA uttryck i blodet skulle led till identifiering av nya mera specifika läkemedelsmål. Slutligen har mikroRNA potential att bli en ny läkemedelsgrupp. Nya läkemedel är efterlängtade som förbättrar livskvalité och överlevnad för patienter med systemisk skleros.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.