Elisabet Svenungsson, Karolinska Institutet, 350 000 kronor

Bakgrund och motivering

Systemisk lupus erythematosus (SLE) och Antifosfolipidsyndromet (APS) är kvinnodominerade delvis överlappande heterogena systemsjukdomar med okänd patogenes. Kardiovaskulär sjukdom (KVS) är en viktig orsak till att SLE patienter har 20 års kortare livslängd än normalbefolkningen. Vi har visat att utifrån autoantikroppsförekomst kan SLE diagnosen delas i fyra grupper som skiljer sig avseende kliniska manifestationer, inflammationsmönster och ärftlighet. KVS förkommer främst i två av grupperna.

Syfte och mål

Vi studera skillnader mellan de fyra SLE subgrupperna och fokuserar på hur man kan identifiera patienter med hög risk för KVS tidigt, så att de kan erbjudas profylaktisk behandling. Autoantikroppar förkommer fria i cirkuationen, samt bundna till immunkomplex och cellfragment (mikropartiklar MP). Vi  studera hur dessa bidrar till autoimmunitet

Specifika frågeställningar:

1) Identifiera patienter med hög risk för KVS.

2) Undersöka betydelsen av småkärlssjukdom i hjärtat för KVS vid SLE.

3) Analysera hur fluktuationer av mikropartiklar och immunkomplex under menscykelns olika faser kan bidra till uppkomst av autoimmunitet hos kvinnor.

Metod

Fyra grupper studeras, förenklat:

Anti-SSA/SSB, hudengagemeng, SS, HLA-DRB1*03

Anti- dsDNA/Sm, nefrit, ökad ateroskleros, tidig sjukdomsdebut, HLA-DRB1*15

aPL, blodproppar, HLA-DRB1*04

Varken antikropparna eller HLA association, sen sjukdomsdebut

Betydelsen av grupptillhörighet utvärderas i tvärsnittsstudier och prospektivt hos SLE (N=800) och kontroller (n=320).

Uppföljning görs vid återbesök och i nationella patientregistren.

Grupperna studeras avseende:

Proteinmönster (proteomik), mikropartiklar (MP, cellfragment) och nya autoantikroppar i blodet

Blodprover från menscykelns olika faser, för att studera fluktuationer av MP, immunkomplex och inflammation.

Hjärtmuskelns cirkulation kartlagd genom magnetkameraundersökning

Insjuknande i KVS

Skadeutveckling

Betydelse för patienten 

Att dela in SLE diagnosen i undergrupper kan få stor betydelse och förändra hur vi designar studier, diagnosticerar och behandlar SLE i framtiden. Risken för KVS varierar mellan grupperna. Hög risk för KVS föreligger i grupp 2 och 3 och vi kan redan idag identifiera dessa patienter tidigt utifrån autoantikroppsprofil. Beroende på grupptillhörighet bör de få tidig rådgivning och profylaktisk behandling, inriktad på att förebygga ateroskleros eller blodpropp.

Att undersöka menscykelns betydelse för autoimmunitet vid SLE är nytt och kan leda till nya insikter avseende kvinnodominans och patogenes vid SLE.

Lärosäte: Karolinska Institutet

Belopp: 350000

Ansvarig forskare: Elisabet Svenungsson

År: 2023

Forskningsområden: Systemisk lupus erythomatosus