Tidig diagnostik och tidig behandling vid reumatisk sjukdom

Per-Johan Jakobsson , Karolinska Institutet, 250 000 kronor, 2-års anslag år 1/2022

Bakgrund och motivering

Forskningsprogrammet beskriver läkemedelsutveckling och biomarkörforskning inom systemisk skleros (SSc). Bakgrunden ligger i sökandens forskning kring mikrosomalt prostaglandin E syntas-1 som målenzym för nya, mer potenta och säkrare NSAIDs (non-steroidal antiinflammatory drugs). Vi har visat att hämning av mPGES-1 leder till ökad grad av relaxation i resistenskärl och därmed utgör ett målprotein för behandling av allvarlig Raynaud och digitala sår vid SSc.

Syfte och mål

Vi arbetar utifrån två hypoteser. Den första är att prostaglandinsignalvägen är störd vid SSc och den andra är att EndoPAT kan användas för att gradera vaskulopatin vid SSc. Våra preliminära resultat visar att prostaglandinutsöndringen är förhöjd hos SSc patienter jämfört med friska kontroller men att uttrycken av prostacyklinreceptor i monocyter, till skillnad mot vid ledgångsreumatism eller systemisk lupus erytematosus är signifikant lägre och i samma nivå som friska kontroller.

Metod

Prostaglandiner mäts med masspektrometri och EndoPAT är en icke-invasiv metod för att mäta reaktivt hyperemiskt index. Vi har nu preliminära resultat vad gäller dessa två metoder och dessa föranleder oss att vilja gå vidare med att studera proteinexpression av involverade enzymer och receptorer med olika immunkemiska metoder i vita blodkroppar och hudvävnad från SSc och friska kontroller. Vi vill även studera effekter av mPGES-1 vid pulmonell arteriell hypertension in vivo.

Betydelsen för patienten

Att förstå de bakomliggande patologiska mekanismerna för vaskulopatin vis SSc skulle kunna vara nyckeln för sjukdomens etiologi. Försämrad mikrocirkulation leder till digitala sår, vävnadsnedbrytning och fibros i hud, lungor och andra organ. Baserat på sökandens forskning kunde Gesynta Pharma utveckla GS-248 och genomföra en lyckad Fas-I studie som presenterades på EULAR 2020. Sedan i år pågår den första Fas-2 studien vid systemisk skleros med GS-248. Läkemedelsutveckling i samklang med ökad preklinisk förståelse av patofysiologiska mekanismer kan leda till bättre vård för dessa mycket svårt sjuka patienter.