Tidig diagnostik och tidig behandling vid reumatisk sjukdom.

Per-Johan Jakobsson, Karolinska Institutet, 250000

Bakgrund och motivering

Forskningsprogrammet beskriver biomarkörforskning för prediktion av respons av antireumatiska läkemedel vid reumatoid artrit. Vi vill även studera effekter av polyklonala antikroppar mot citrullinerade proteiner från individuella patienter och har renat stora mängder IgG från varje patient där startmaterialet kommer från plasmaferes. Vi avser studera deras roll vid inflammation och smärta samt om effekterna kan blockeras av blockerande stabila peptider. Vi söker även stöd för att studera JAK hämmare.

Syfte och mål

Forskningen syftar till att få bättre kliniskt stöd i valet av antireumatisk behandling för patienter med reumatoid artrit. Genom att studera effekter av antikroppar mot citrullinerade proteiner önskar vi förstå vilka av dessa som är patologiska vid reumatoid artrit. JAK hämmare är potenta antireumatiska läkemedel. Ett av dessa läkemedel förväntas förlora sitt patentskydd inom ett par år (Tofacitinib). Tyvärr har användandet begränsats pga ökad förekomst av kardiovaskulära biverkningar. Vi studerar de bakomliggande mekanismerna och vår hypotes är att de kan begränsas med lågdos aspirin eller hämmare av mPGES-1.

Metod

Vi studerar biomarkörer i material från NordSTAR studien. Analyser av lipider görs dels i samarbete med forskargrupp i Leiden och dels med våra egna analysinstrument på CMM. Lipidanalyserna utförs med masspektrometri och NMR. ACPA renas storskaligt med först protein G kolonner och sedan med egna kolonner för subspecificiteter. Vi använder kromatografi och ÄKTA instrument. JAK hämmare studeras i stimulerat helblod och i urin för deras effekter på prostaglandinbildning. Eicosanoider analyseras också med masspektrometri.

Betydelse för patienten

Vad gäller JAK hämmares kardiovaskulära påverkan bör vi inom ett eller två år ha tillräckligt med data för att kunna postulera att biverkningarna medieras till fullo eller delvis via aktivering av prostaglandinsystemet. I så fall bör den mekanismen kunna neutraliseras med lågdos aspirin. Vad gäller biomarkörer för prediktion av respons av DMARDs har detta visat sig vara svårt. Många försök har gjorts av oss och andra. Våra data tyder på att vissa lipidämnen kan utgöra biomarkörer men mycket kvarstår att studera. Värdet av sådana biomarkörer kan inte överskattas. ACPA forskningen kan leda till nya tolerans terapier.