Tidiga sjukdomsmekanismer och biomarkörer vid systemisk skleros

Maija-Leena Eloranta, Uppsala Universitet, 140 000 kronor

Bakgrund och motivering

Patienter med systemisk skleros (SSc) har högst dödlighet bland de med reumatisk sjukdom och många har allvarliga kliniska besvär i det dagliga livet. SSc är vanligast hos kvinnor. Sjukdomen leder till förtjockad och stel hud med en ökad ansamling av bindväv och ärrbildning (fibros). SSc kan leda till allvarligt nedsatt lungfunktion och hos de flesta drabbas även magtarmkanalen. Orsaken till SSc är okänd men ärftlighet och miljöfaktorer samverkar. Ingen sjukdomsspecifik och effektiv behandling finns idag.

Syfte och mål

Immunsystemet är påverkat tidigt i sjukdomsförloppet vid SSc med aktivering av immunceller och inflammation, medan överproduktionen av bindväv och organskada uppträder något senare i sjukdomen. Interferon (IFN)-alfa (α), som normalt tillverkas i kroppen som ett skydd mot virus, finns i ökad mängd vid SSc. En okontollerad IFN-α produktion påverkar cellerna i immunsystemet och orsakar vävnadsskada. Vår studie syftar till att klarlägga hur IFN-α påverkar immunologiskt viktiga mediatiorer och celler i den tidiga sjukdomsprocessen och undersöka hur dessa är kopplade till överproduktion av bindväv och skador på lunga och magtarmkanal.

Metod

Vid ett läkarbesök på reumatologen tas blodprover och patienten fyller i frågeformulär angående reumatologiska besvär, lungfunktion, reflux, sömn och besvär från magtarmkanalen. Vid ett separat besök görs lungfunktionstester och ibland högupplöst lungröntgen. En del av patienterna genomgår gastroskopi och biopsier tas från matstrupen och magsäcken. Blodproverna används för att ta fram olika populationer av vita blodkroppar. Cellerna stimuleras i cellkulturer med relevanta agens till att producera interferon-alfa och andra ämnen sk cytokiner, som deltar i regleringen av immunsystemet. Cytokinnivåerna mäts i cellkulturerna med immunoassayer och andelen olika immunceller i blodet analyseras med flödescytometri. De olika fynden korreleras sedan till varandra.

Betydelsen för patienten

Målet är att undersöka grundläggande mekanismer vid SSc och hur överproduktion av IFN-α bidrar till sjukdomsprocessen. Vi vill även identifiera biomarkörer som kan användas diagnostiskt och/eller prognostiskt för att lättare kunna förutse vilka patienter som riskerar att drabbas av en allvarlig lungsjukdom och vilka som får en medicinskt mildare sjukdom. Sådana biomarkörer skulle underlätta valet av mest lämplig terapi för patienten med SSc. Sammnfattningsvis, genom klargläggande av sjukdomsmekanismer vid SSc kan nya effektivare behandlingar med mindre biverkningar utvecklas för SSc och andra sjukdomar med framträdande fibros.