Malin Ernberg, Karolinska Institutet, 105 000 kronor

Bakgrund och motivering

Ca 20% av befolkningen lider av långvarig smärta och den allra största delen av dem har smärta från muskler och leder. Långvarig smärta är ofta förenat med stort lidande för den drabbade och är den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga och långtids-sjukskrivning.

De bakomliggande sjukdomsmekanismerna är inte klarlagda, men förskjutningar i tryptofanomsättnngen kan vara en viktig pusselbit som kan förklara såväl att smärtan underhålls, som samsjuklighet med mag-och tarmbesvär, depression och huvudvärk.

Syfte och mål

Syftet med projektet är att undersöka om patienter med lokal, regional och utbredd muskelsmärta skiljer sig avseende samsjuklighet, nivåer av tryptofanmetaboliter i blod och muskler, samt salivens bakterieflora.

Vår hypotes är att långvarig stress leder till att ämnesomsättningen av tryptofan förskjuts mot att kynurenin produceras i stället för serotonin. Kynurenin kan i sin tur ombildas till nervskadande substanser (metaboliter). Vissa av dessa binder till särskilda mottagare, s.k. NMDA-receptorer i hjärnan, vilket leder till att smärtan förstärks samtidigt som kroppens egna smärthämmande mekanismer dämpas pga brist på serotonin.

Metod

Åttio kvinnor vardera med lokal och regional (myofasciell) käkmuskelsmärta, utbredd muskelsmärta (fibromyalgi) och smärtfria kontroller undersöks kliniskt och besvarar ett frågeformulär med frågor om smärta och samsjuklighet såsom andra kroniska smärtor och psykisk hälsa. Ett blod och ett salivprov tas härefter för senare analyser.

I den första delstudien undersöks förekomsten av samsjuklighet, i den andra delstudien analyseras olika tryptofanmetaboliter i blod, i den tredje delstudien undersöks salivprovet avseende dess bakterieflora och i den sista delstudien undersöks tryptofanmetaboliter i käkmuskeln med mikrodialys hos en subgrupp av patienter med käkmuskelsmärta och kontroller före och efter dynamiskt muskelarbete (tandpressning).

Betydelsen för patienten

Om våra hypoteser kan bekräftas kan effekterna för hälso-och sjukvården bli betydande eftersom det kan generera ny kunskap om sambandet mellan långvarig smärta, depression, IBS och huvudvärk, om tryptofanmetabolismen samt om salivmikrofloran. Oss veterligt har ett liknande helhetsgrepp om långvarig smärta och samsjuklighet inte tidigare tagits, utan varje tillstånd har oftast studerats var för sig. I ett längre perspektiv kan detta leda till förbättrad diagnostik och behandling och därmed minska patienternas lidande, men även sjukvårdskostnader. Det kan därför få stor nytta såväl patienten, för arbetsliv och för samhällsekonomin.

Lärosäte: Karolinska Institutet

Belopp: 105000

Ansvarig forskare: Malin Ernberg

År: 2022

Forskningsområden: Långvarig smärta