Unika B-cellspopulationer samt antikroppar mot ledspecifika proteiner som del i patogenesen vid reumatoid artrit

Inger Gjertsson, Göteborgs universitet, 260 000 kronor

Bakgrund och motivering

Det är en utmaning att individualisera behandlingen vid reumatoid artrit (RA) eftersom vi inte vet vilken behandling den enskilda patienten svarar på. För att utveckla nya specifika behandlingar behöver vi bättre förstå de bakomliggande sjukdomsmekanismerna.

I forskningsprogrammet adresserar vi dessa problem genom att studera om autoantikroppar mot ledrelaterde proteiner kan predicera prognos och behandlingssvar. Vi studerar också hur specifika B-cellspopulationer bidrar till patogenesen.

Syfte och mål

Syfte

Att utveckla ett test med högre diagnostisk precision och som kan förutsäga prognos och behandlingssvar hos en enskild patient. Att förstå hur B-cellspopulationer bidrar till patogenesen, deras potential som nytt behandlingsmål och deras prognostisk förmåga.

Specifika mål

1: Att definiera rollen av specifika B-cellspopulationer i RA: deras betydelse för leddestruktion, sjukdomsaktivitet och autoantikroppsproduktion och om de kan predicera sjukdomsprogress och behandlingssvar.

2: Att undersöka om autoantikroppar mot ledrelaterade proteiner kan användas för att utveckla ett test med hög diagnostisk och prognostisk potential

Metod

För att besvara frågorna använder vi serum/plasma, celler från blod och synovialvätska/vävnad samt kliniska data från kohorter med patienter med tidig RA som följts över tid. Autoantikroppar i serum analyseras med Luminex, B-celler analyseras med flödescytometri, mikroskopi och 5’ single cell mRNA.

De patientmaterial som används inkluderar följande kohorter

Mål 1: RA-kohorter: NORD-STAR lokal spin-off n=70, PULMORA n=50, JointID n=150

Mål 2: RA-kohorter: BARFOT, n=1500; NORD-STAR n=700; TIRA-2 n=500, Umeå RA kohort n=1300 patienter. Kontrollkohorter med andra reumatiska sjukdomar samt befolkningskontroller finns.

Betydelse för patienten 

Vid RA kan ökad kunskap om de patogenetiska mekanismerna på lång sikt leda till möjligheter att bota sjukdomen eller styra behandlingen mot specifika celler eller mekanismer som miinska den generella immunosuppression och risken för infektioner. På kort sikt så är det angeläget att kunna ställa en säker diagnos och att kunna predicera behandlingssvar och prognos. I dagsläget gör reumatologen en kvalificerad gissning avseende behandlingsval som blir rätt i 30-40% av fallen. För den enskilda patienten betyder tidig effektiv behandling bättre prognos, ökad livskvalitet samt minskad risk för komorbiditet och minskade vårdkostnader.