Upptäckt och prediktion av sjukdomsförlopp vid knäartros

Maria Andersson , Spenshults FoU-centrum, 105 000 kronor

Bakgrund och motivering

Artros är den vanligaste muskuloskeletala sjukdomen och strategier för behandling och förebyggande åtgärder, innefattar tidig upptäckt och kunskap om tidigt sjukdomsförlopp. Man funnit samband mellan artros, metabola sjukdomar och långvariga smärttillstånd fra hos personer med etablerad artros. Studier av personer med knäsmärta som inte är orsakad av ett större trauma (t.ex. korsbandsskada) och som inte har en etablerad knäartros är få, men av stor vikt för att kunna förstå det tidiga artrosutvecklingen.

Syfte och mål

Den övergripande målsättningen är att studera den tidiga utvecklingen av knäledsartros hos personer med knäsmärta utan tidigare korsbandsskada och dess samband med generell artros, handartros, metabola sjukdomar, biomarkörer, långvarig smärta, fysisk funktion och belastningsmönster.

Projektet innefattar 4 olika områden där vi kommer att studera sambanden mellan metabola faktorer och artrosutveckling i knä och hand; brosk och benmarkörer som återspeglar olika processer i artrosutveckling; smärtutveckling i relation till levnadsvanor och hälso-relaterad livskvalitet; belastningsmönster, fysisk funktion och fysisk aktivitet.

Metod

Projektet baseras på två kohorter med samma inklusionskriterie, knäsmärta, där kohort I är en ”historisk kohort” (Spenshults kohorten), som startades 1990 och avslutades 2010 och som kommer att användas för att validera resultaten från kohort II samt studera funna samband över en längre tidsperiod. Kohort II är en ny kohort (The Halland county knee osteoarthritis cohort, HALLOA), inklusion mellan december 2016 tom juli 2019. Där vi kommer att följa gruppen under fem år med årliga uppföljningar. I första hand kommer kohort II att användas för att studera frågeställningarna i delprojekten.

Betydelsen för patienten

Knäsmärta är vanligt förekommande i befolkningen och medför fysiska inskränkningar och smärta. Risken för sjukskrivning och ökade samhällskostnader är stor. Knäsmärta och tidig artros behöver studeras ur ett helhetsperspektiv där man undersöker många aspekter av sjukdomen, vilket görs i denna studie. Det är betydelsefullt att studera möjliga patofysiologiska mekanismer för artrosprogress för att i förlängningen kunna förebygga, upptäcka och behandla sjukdomen. Många studier har studerat patogena förlopp hos personer med tidigare knäskada, men de patofysiologiska mekanismerna kan skilja sig mot personer utan knäskada.