Vaccination mot COVID19 vid inflammatoriska reumatiska sjukdomar
Finansieras med: | Ansvarig forskare: |
75 000 kr | Meliha C Kapetanovic |
Meliha C Kapetanovic , Skånes universitetssjukhus, 75 000 kronor
Bakgrund och motivering
Patienter med reumatiska sjukdomar behandlade med vissa immunmodulerande läkemedel (till ex rituximab eller JAK hämmare) har visat sig öka risken för en svårare COVID19 infektion och ökad dödlighet. Få vetenskapliga studier har undersökt vilka antireumatiska läkemedel leder till sämre vaccinsvar, om vaccination leder till tillräckligt bra skydd mot infektion eller hur länge skyddet kvarstår. Uveckling av autoantikroppar och dess betydelse samt hur vaccinet tolereras är inte heller tillräckligt undersökt.
Syfte och mål
Att studera:
-inverkan av anti-reumatiska behandlingar (cellhämmande- eller biologiska läkemedel) på antikropps- och T cells svar efter vaccination mot COVID19 hos patienter med olika reumatiska sjukdomar jämfört med kontroller
– tolerabilitet av COVID19 vaccinet och ev risk för okad aktivitet/skov i reumatiska sjukdomen
– om anti-reumatisk behandling påverkar hur länge skyddande effekten av vaccinet kvarstår
– om en tredje (booster) vaccindos leder till ett bättre antikroppssvar
– om vaccination mot COVID19 skyddar mot denna infektion
– förekomst av olika autoantikroppar i samband med vaccination och deras kliniska betydelse
Metod
En nationell, multicenterstudie där 5 reumatologiska kliniker deltar (Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping). Patienter behandlade med olika immunmodulerande läkemedel och en grupp av kontroller inkluderas. Klinisk undersökning och patientens egen bedöming (PER) görs vid inklusion och vid uppföljningar
Deltagarna besvarar frågesformulär avseende genomgång COVID19 infektion och vaccination. Blodprover tas före vaccination; 2-6 veckor efter 2. dos; efter boosterdosen (rituximab behandlade), 6-7 och 9-12 månader efter avslutad vaccination. Vaccinspecifikt antikroppssvar (ELISA), T cells svar (ELISPOT) och förekomst av autoantikroppar analyseras. Förekomst av infektioner 9-12 månader efter vaccination bland studiepatienter och matchade kontroller jämförs
Betydelsen för patienten
Resultaten från detta projekt förväntas ge oss nya kunskaper om: 1) vilka antireumatiska behandlingar kan leda till ett sämre vaccinsvar på COVID19 vaccin 2) om en tredje vaccin dos ger förbättrar vaccinsvar 3) hur länge skyddet kvarstår 4) om vaccination minskar förekomst av infektion bland reumatiker jämfört med kontroller 5) hur vaccination påverkar aktivitet i reumatiska sjukdomen 6) vaccination kan resultera i uppkomst av autoantikroppar och klinisk betydelse av dessa. Dessa kunskaper förväntas kunna användas som stöd för rekommendationer för vaccination mot COVID19 vid olika reumatiska sjukdomar och vid olika behandlingar.
Aktuellt om forskning
Vill du hjälpa till med att testa en app som är till för personer med smärtproblematik?
Appen SWEPPE utvecklas av Linköpings universitet och ska bli ett digitalt stöd för en hållbar arbetssituation för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och deras arbetsgivare. Innan den kan lanseras behöver SWEPPE testas och därför söks nu personer till en forskningsstudie. Är du intresserad?
Över 15 miljoner till forskning inom reumatologi
Reumatikerförbundet är nu den största privata bidragsgivaren till reumatologisk forskning i Sverige och delar ut över 15 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar i år. Forskningsprojekten pekar på den bredd av insatser, förutom läkemedel, som krävs för att reumatiker ska få ett bra liv.