Funka utan skam - Reumatikerförbundet

Funka utan skam

Funka utan skam

Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och utländsk härkomst riskerar att drabbas av dubbel utsatthet. Dels är det svårt att komma till ett nytt land med ett nytt språk, dels vet många inte alltid om vilka rättigheter och möjligheter som finns för att få stöd och hjälp i det nya landet.

Skam och skuldkänslor kan vara något som upplevs av både personen med funktionsnedsättning men även familjen, både omedvetet och medvetet, menar Assyriska Riksförbundet.

För att hjälpa, barn, unga och deras anhöriga tog Assyriska Riksförbundet för snart två år sedan initiativ till kunskapsprojektet ”Funka utan skam”. Målgruppen är assyrier i Sverige och projektet är till för den som har en funktionsnedsättning eller är intresserad av frågor rörande funktionsnedsättning.

Projektet sker i samarbete med patientorganisationer, bland annat DHR (DHR uttyds Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet), Neuroförbundet och Reumatikerförbundet. Fokus ligger på tre geografiska områden, Södertälje, Jönköping och Göteborg eftersom Assyriska Riksförbundet har flest medlemmar där, men ett intensivt kontaktarbete sker även med närliggande städers lokala föreningar för att inkludera så många medlemmar som möjligt. 

Projektet är numera avslutat men finns dokumenterat här:
www.funkautanskam.se/

Tillgänglighet för alla

Projektet syftar till ett mer tillgängligt samhälle för personer med funktionsnedsättningar från framförallt etniska minoriteter. Tre teman är genomgående i arbetet.

Rättigheter: Upplysa och betona vilka rättigheter man har som person med funktionsnedsättning eller anhörig till person med funktionsnedsättning. 

Empowerment: Stärka individer som har en funktionsnedsättning. 

Skam: Skam och skuldkänslor kan vara något som upplevs av både personen med funktionsnedsättning men även familjen, både omedvetet och medvetet. Dessa känslor bemöts och samtalas om i projektet. 

Många aktiviteter 

Under projektet har flera olika aktiviteter ordnats, bland annat sommarläger för barn och ungdomar under 18 år, föreläsningar för ungdomar över 20 år och veckoslutskurser för målgruppen och deras anhöriga samt nätverksträffar.

Alla aktiviteter drivs av experter och personer med flera års erfarenhet för att på bästa sätt ge deltagarna de verktyg som behövs för att ta del av samhället. Den sista veckoslutskursen hålls efter nyår, säger Maria Kaplo, projektledare för Funka utan skam. 

Träff på Reumatikerförbundets kansi

För en tid sedan träffades representanter från de tre organisationerna, Assyriska Riksförbundet, Neuroförbundet och Reumatikerförbundet på Reumatikerförbundets kansli i Stockholm för att prata om projektet. Detta gav också tillfälle till en intervju. 

Maria Kaplo:
Varför har ni valt att samarbeta med patientorganisationer?

– Många inom vår målgrupp vet inte att de kan få stöd från samhället. Att möta förbund som arbetar med dessa frågor dagligen är väldigt inspirerande. Projektet blir en mötesplats för alla involverade organisationer. Genom patientorganisationerna förmedlas den sakkunskap som vi efterfrågar. 

Ser mycket positivt på projektet

Magnus Andersson som arbetar med juridisk rådgivning på Neuroförbundet och Leif Salmonsson, generalsekreterare på Reumatikerförbundet ställer sig mycket positiva till projektet.

– Många har inte känt till att Reumatikerförbundet och Neuroförbundet finns och det är en stor öppning att bara veta om oss, säger Leif Samuelsson och Magnus Andersson. 

Magnus Andersson:
Hur ser din roll ut i projektet?

– Min roll är att informera deltagare i projektets olika träffar och läger om vad olika lagar som berör personen med funktionsnedsättning handlar om. Det är viktigt för att de ska kunna få det stöd och den hjälp de behöver och har rätt till. Det kan gälla stöd om till exempel sjukpenning, stöd till anpassat fordon, så kallat bilstöd eller rätt till tolk om man har svårt att förstå språket. Min information gäller egentligen generellt vid funktionsnedsättning, inte bara neurologiska sjukdomar.

– Eftersom det ibland är både barn och vuxna som har funktionshinder i familjerna har vi anpassat informationen för att passa båda målgrupperna. En fråga vi pratar om är till exempel, vad det finns för stöd och möjligheter om man är vuxen och har barn med funktionshinder.

Det är dock av stor betydelse att komma ihåg att många som kommer till de olika träffarna befinner sig i en kris. Det är viktigt att ha förståelse för vad som är viktigast just nu att ta tag i för individen, säger Magnus eftertänksamt. Rollen kan ibland förvandlas till att på ett mer personligt plan vägleda, ge råd och lotsa dem till att försöka ta makten över sin situation. Detta är väldigt givande och intressant, säger Magnus.

Leif Salmonsson:
Hur ser du på projektet, varför är det viktigt för Reumatikerförbundet? 

– Det här arbetet berör alla våra målgrupper, projektet är vår kontakt till dem som vi annars kan ha svårt att nå ut till, det är vi väldigt glada och tacksamma för. Vår organisation arbetar för att alla som har någon form av funktionsnedsättning ska ha ett bra och aktivt liv. Att ordna läger och träffar där människor med liknande erfarenheter kan träffas, känna samhörighet, utbyta kunskaper och skapa ett socialt nätverk är viktigt för integrationen och för att få alla människor att känna sig inkluderade i samhället.

Maria Kaplo:
Hur ser upplägget på en veckoslutskurs ut?

– Veckoslutskursen är en helg och vi har ett återkommande upplägg indelat i tre sektioner. Vi pratar om projektet i stort, om Assyriska Riksförbundet och om de patientorganisationer vi samarbetar med.

Hur har responsen varit från era medlemmar?

– Första året var det svårt och en utmaning att få deltagare till lägren men inför sommarlägret 2017 gick det bättre. Jämfört med första året var det en otrolig skillnad. Vi upplever fortfarande att det är en stor utmaning att få dit deltagare men det går lättare och lättare. 

Minnen för livet

Responsen från barnen har varit fantastisk, fortsätter Maria. Många av barnen fick göra något de aldrig gjort tidigare, så som ponnyridning, bågskytte, åka fyrhjuling och åka kanot med sina föräldrar. Att uppleva naturen med hela sin familj är för dem en otrolig upplevelse och för många är det fösta gången som de gör något liknande tillsammans.

Maria berättar att både barn och vuxna sagt att de ska bära med sig minnena från lägren för alltid. Att det är svårt att få dit deltagare beror bland annat på skuldkänslan och att man inte känner till sina rättigheter, man vill inte vara till besvär. Många är inte heller vana att delta i aktiviteter.

Framtiden – Projektet lever vidare fast i annan form

Projektet går snart mot sitt slut men även om det idag inte finns några nya aktiviteter inplanerade lever projektet vidare i den hemsida som nu håller på att byggas upp. Nästa steg är att skapa en tillgänglig hemsida som kan finnas kvar. Där går det att få information om projektet som varit och om organisationerna som varit med i samarbetet. Här finns också kontaktuppgifter för den som vill komma i kontakt med de olika förbunden.

För kontakt om projektet:

För frågor om program och aktiviteter, 
kontakta Maria Kaplo, Assyriska Riksförbundet. 
08-550 166 83, [email protected]

På Assyriska Riksförbundets hemsida kan du läsa mer om projektet:
www.assyriskariksforbundet.se

Kort om:

Assyriska Riksförbundet

Assyriska Riksförbundet är en paraply-organisation som samlar närmare tiotusen medlemmar fördelade över 33 organisationer runtom i landet. Uppdrag är att företräda medlemmars intressen på nationell och internationell nivå, samordna större aktiviteter, upplysa om det assyriska folket och främja assyrisk kultur och identitet i Sverige.

Verksamheten spänner över ett brett fält och inkluderar förlagsverksamhet, kulturella events, intressepolitiskt arbete, utbildningar och olika projekt som på något sätt främjar assyriskt liv i Sverige.

Om du vill komma i kontakt med Assyriska Riksförbundet och läsa mer om projektet Funka utan skam.
Gå in här: www.assyriskariksforbundet.se

Neuroförbundet

Neuroförbundet är en ideell sammanslutning och partipolitiskt obunden organisation, som arbetar med utrednings- och utvecklingsarbete och som stödjer neurologisk forskning på olika sätt.

Neuroförbundet är en riksomfattande intresseorganisation uppbyggd av ett 90-tal länsförbund och lokalföreningar med totalt cirka 13 500 medlemmar. Förbundet skall främja och vidtaga åtgärder till gagn för personer med neurologiska sjukdomstillstånd/skador och deras närstående.

Om du vill komma i kontakt med Neuroförbundet 

Gå in här: www.neuroforbundet.se

DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet)

DHR är en organisation av och för personer med nedsatt rörelseförmåga. Målet är att alla människor ska känna sig välkomna och inkluderade i samhället. Visionen är ett universellt utformat samhälle – ett jämlikt och jämställt samhälle där varje människa ses som en tillgång.

I DHR finns cirka 10 000 medlemmar uppdelade i 21 distrikt och 160 avdelningar där medlemmarna är experterna, de vet vad det innebär att leva med nedsatt rörelseförmåga.

Om du vill komma i kontakt med DHR
Gå in här: www.dhr.se

Reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet har arbetat för att de med reumatiska sjukdomar eller annan sjukdom i rörelseorganen ska få ett bra och aktivt liv och stött forskning för att finna lösningen på reumatismens gåta sedan 1945. Här finns en stor kunskap om hur det är att leva med en reumatisk sjukdom eller sjukdom i rörelseorganen.

Reumatikerförbundet är också en medlemsorganisation med 174 föreningar indelade i 24 distrikt. Nära 50 000 personer är medlemmar. Förbundet driver frågor, tar initiativ, mobiliserar och inspirerar. 

Uppdaterat 17 februari 2020

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng