Goda matvanor kan göra stor skillnad - Reumatikerförbundet
Kvinna grillar fisk

Goda matvanor kan göra stor skillnad

Det går inte att bota en reumatisk sjukdom med förändrade kostvanor, men det kan göra stor skillnad i det fysiska och psykiska måendet. Att äta hälsosamt borde vara enkelt. Men ändå har förvånansvärt många inte riktigt koll på grunderna i ett hälsosamt ätande.

När man är sjuk är det viktigt att se till att man får i sig den energi som kroppen behöver. Man behöver inte göra några plötsliga drastiska kostförändringar. Det räcker med att göra små förändringar, och när man känner sig redo tar man ett litet steg framåt igen.

Det är viktigt är att skapa kostvanor som innehåller en variation av näringsrika livsmedel och som passar dig under en längre tid.

Ett generellt tips är att äta regelbundet och låta frukt och grönsaker bli ett stående inslag i måltiderna. Enligt Livsmedelsverket bör vi få i oss minst 500 g frukt och grönsaker/dag. Detta motsvarar två till tre frukter samt två till tre rejäla nävar av grönsaker.

Att äta hälsosam mat är viktigt och bra för alla. Kroppen kan liknas vid en bil där maten är kroppens bränsle. Ju mer du gör av med, desto mer behöver du fylla på. Mellanmål kan vara positivt för att stilla hungern och hålla bort sötsuget mellan de stora måltiderna. Se till att ditt mellanmål bidrar till att du får i dig ditt dagliga behov av näringsämnen.

Portioner och proportioner

Ett verktyg du kan använda för att se till att ditt dagliga behov av olika näringsämnen täcks är tallriksmodellen. Tallriksmodellen består av tre delar:

  1. Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp. Den som inte rör sig så mycket kan låta grönsaker och rotfrukter fylla halva tallriken.
  2. Den andra delen är potatis, pasta, bröd eller gryn som ris, bulgur, mathavre och matkorn. Välj i första hand fullkornsvarianterna. Den som rör sig mycket kan göra denna del ännu större.
  3. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter, som bönor, linser och ärter (protein).

Tallriksmodellen visar proportionerna mellan de tre olika delarna, men den säger ingenting om hur mycket som är lagom att äta – det avgör hunger och energibehovet.

Kom ihåg att det som du äter de flesta dagarna och oftast i veckan är det som spelar störst roll för helheten. Fokusera på kosten i stort och stirra dig inte blind på detaljer och specifika livsmedel.

Värt att lägga på minnet är också att du har ett ökat proteinbehov när du blir äldre. Snabb viktnedgång leder ofta till muskelförluster. Detta påverkar kroppen negativt på flera sätt. Upplever du att du har dessa besvär, ta gärna kontakt med dietist för personlig rådgivning.

Vad säger forskningen?

Personer med reumatiska sjukdomar undrar ofta vilken betydelse maten har för deras symtom och sjukdomsförlopp. Råden är många men det vetenskapliga underlaget sparsammare.

Det är komplicerat att genomföra kliniska koststudier eftersom patienterna ofta har svårt att följa den kost som ska undersökas. Det tar dessutom lång tid innan en kostomställning ger effekt. De studier som finns är framför allt utförda på personer med reumatoid artrit (RA) och i någon utsträckning på personer med ankyloserande spondylit (AS) och systemisk lupus erythematosus (SLE).

Ät fisk, helst fet fisk som lax, makrill, strömming, minst ett par gånger i veckan, annars rekommenderas ett tillskott av fiskolja. För personer med riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar rekommenderas en medelhavsliknande kost med mycket antiinflammatoriskt omega-3-fett. För personer med benskörhet (osteoporos) är det viktigt med en kalcium- och D-vitaminrik kost. Dessa råd baseras på studier med RA-patienter eftersom det inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för kostintag vid andra diagnoser.

Mer att läsa och inspireras av

Grid

Din hälsa

Din hälsa

Din hälsa För dig som tränar på egen hand och för dig som är eller vill bli friskvårdsledare i Reumatikerförbundet …
Mål Mod & Mening - att komma igång av egen kraft

Mål Mod & Mening – att komma igång av egen kraft

I den här kursen får du tips och förslag på hur du kan jobba med din egen hälsa genom att …
Medelhavskosten vinnare igen

Medelhavskosten vinnare igen

Vad gäller egentligen kring kost och RA? Fysioterapeuten och nutritionisten Josefine Nelson har tillsammans med kollegor försökt göra en genomgång …

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng