Handikappersättningen moderniseras från årsskiftet

Reumatikerförbundet har fått frågor från medlemmar om merkostnadsersättningen som införs den 1 januari 2019 och som på sikt ersätter handikappersättningen. Här hittar du information om merkostnadsersättningen.

Om man har handikappersättning idag är det viktigt att veta att ersättningen inte försvinner den 1 januari och inte heller automatiskt övergår i merkostnadsersättning.

Reumatikerförbundet skrev om lagförändringen i Reumatikervärlden nr 6 2018. Här skriver vi mer utförligt om förändringen. 

I syfte att modernisera en del regelverk har riksdagen beslutat att ersätta handikappersättningen med merkostnadsersättningen. Riksdagens mål med införandet av den nya ersättningen är att regelverken för personer med funktionsnedsättning ska bli enklare och tydligare. Funktionsrätt Sverige –en paraplyorganisation som har 41 medlemsförbund inom funktionshinderrörelsen, däribland Reumatikerförbundet, är positiva till moderniseringen av reglerna, men oroliga för att en del förändringar kan leda till att färre får tillgång till ersättningssystemen. 

Varför är ni positiva till moderniseringen av handikappersättningen?
Vi har sedan länge sett ett behov av att förnya handikappersättningen, framförallt för att den nuvarande försäkringen har uppenbara brister i förutsägbarhet och transparens. Flera av våra medlemsförbund har också sedan länge påtalat att deras medlemmar inte får ta del av handikappersättningen, trots att de har betydande merkostnader som en följd av en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom. Både handikappersättningen och vårdbidraget för barn har viktiga syften att fylla, men försäkringarna är otidsenliga och utformade i en annan tid. Den som lever med en funktionsnedsättning har ofta olika merkostnader i sitt vardagliga liv. Här har försäkringen en viktig uppgift att fylla, så att den enskilde inte drabbas av betydande merkostnader, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.

En av de farhågor som ni ger uttryck för är att ni tror att färre kommer att få rätt till ersättning. Vad syftar ni på då?
Framförallt är vi oroade för att försäkringen är underfinansierad. Det kan leda till att trösklarna in till försäkringen blir för höga, det vill säga att den enskilde behöver komma upp i betydande regelbundna merkostnader för att få ta del av ersättningen. Det kan också leda till att taket blir för lågt, alltså att de som har mycket omfattande merkostnader inte får dessa täckta fullt ut. I den nuvarande handikappersättningen så kan en person beviljas ersättning både på grund av merkostnader och på grund av behov av stöd i den dagliga livsföringen. När ersättningen nu renodlas till att vara en merkostnadsersättning, så försvinner möjligheten att få stöd i den dagliga livsföringen. Här är vi oroade för att många kanske inte får tillräckligt stöd genom andra insatser, säger Mikael Klein.

Faktaruta: Handikappersättning jämfört med merkostnadsersättning

Handikappersättning

  • Rätten till ersättning bedöms utifrån en sammanvägning av hjälpbehov och merkostnader.
  • Det är bara vuxna med funktionsnedsättning som kan få ersättningen.
  • Det finns en lagstadgad rätt till handikappersättning för blinda och personer med grav hörselnedsättning.
  • Ersättningen kan beviljas på tre ersättningsnivåer.
  • Ersättningen kan beviljas retroaktivt upp till sex månader innan ansökan kom in.
  • Rätten till handikappersättning ska omprövas bara vid ändrade förhållanden

Merkostnadsersättning

  • Rätten till ersättning baseras enbart på skäliga merkostnader.
  • Vuxna med funktionsnedsättning eller föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få ersättningen.
  • Den lagstadgade rätten för blinda och personer med grav hörselnedsättning finns kvar i den nya lagstiftningen.
  • Ersättningen kan beviljas på fem ersättningsnivåer.
  • Ersättningen kan beviljas retroaktivt upp till tre månader innan ansökan kom in.
  • Rätten till ersättningen omprövas minst vart fjärde år om det inte finns skäl att ompröva ärendet med längre tidsintervall. Omprövning sker också vid ändrade förhållanden som påverkar rätten till ersättningen. (Källa: Försäkringskassan)

Facebook-kommentarer

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng