Har du koll på vad som händer i din vård?

Delaktighet och tillgänglighet är den svenska vårdens sämsta grenar. Kan ett kontrakt mellan patient och vårdapparat göra saken bättre?

Vad hände egentligen med den där remissen, skickades den? Och vem vet hur det gick med mina prover? Det här är vanliga frågor eftersom många patienter inte vet vad som händer i deras vård, och den osäkerheten leder till oro, det säger Magdalena Fritzson, projektledare som arbetar med att införa så kallade patientkontrakt i Region Jönköping.

Många patienter upplever också att kunskapen om den egna sjukdomen inte tas tillvara. Detta trots att vården enligt patientlagen ska vara både lättillgänglig och utformas i samråd med patienten.

– Vi är världsledande på sjukvård i Sverige, men det är några delar där vi inte är på topp. Det handlar om patienternas upplevelse av delaktighet och tillgänglighet, där brister vi.

-Magdalena Fritzson

Men det här ska alltså patientkontrakten råda bot på. De ska utformas gemensamt av individen och vården, ge en överblick över planerade insatser och ange tydliga kontaktvägar. Den 1 april förra året överlämnade regeringens särskilda utredare, Anna Nergårdh, sitt betänkande ”God och nära vård” till socialminister Lena Hallengren (S). Där föreslår hon att rätten att begära ett patientkontrakt ska föras in i patientlagen från och med den 1 januari 2024.

MEN ARBETET ÄR redan i gång. 2017 genomförde tre regioner ett pilotprojekt med patientkontrakt. 2018 fick Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i uppdrag av regeringen att stötta alla regioner i att införa patientkontrakten. Anette Nilsson är projektledare för det arbetet. Hon berättar att människor redan i dag har rätt till de delar som finns i patientkontraktet: delaktighet, tillgänglighet, samordning och samverkan. Men hur bra det fungerar skiljer stort mellan olika delar av landet och även hos en och samma vårdgivare. Syftet med kontrakten är att minska denna oönskade variation och öka jämlikheten.

– Fortfarande upplever många patienter att de får lägga mycket tid och kraft på att fungera som projektledare för sin egen vård. Patientkontrakten ska bidra till att vården blir bättre på bland annat samverkan och samordning, säger Anette Nilsson.

PATIENTKONTRAKTET är inte ett juridiskt bindande dokument med rättigheter och skyldigheter, utan en överenskommelse som vården och patienten utformar tillsammans. Det består av fyra delar. Först själva överenskommelsen, som tydliggör vad vården ska göra och vad patienten själv kan göra.

– Det senare kan handla om att läsa sina provsvar på 1177, själv boka tid för provtagning, ta ansvar för att genomföra ett träningsprogram eller att sluta röka inför en operation. Vården ska fråga patienten: Vad är viktigt för dig och vad behöver du för att lyckas med det? Vad kan du själv bidra med utifrån dina egna förutsättningar just nu? säger Magdalena Fritzon.

Den andra byggstenen är en sammanhållen planering. Där ska det tydligt framgå vilka insatser som är planerade framöver, vilka vårdaktörer som är inblandade och vad nästa steg i vårdprocessen är.

Planen ska tydligt ange vem som ska göra vad och när det ska ske. I dag upplever många en otydlighet, förklarar hon, läkaren på vårdcentralen kan säga att hen skickar en remiss till specialistvården, som sedan ska höra av sig.

Det skapar frågor hos patienten. ”Jaha men, när då?” ”Hör de av sig i morgon eller om ett år?” ”Och vad händer sedan?” Där måste vården bli vassare.

DEN TREDJE DELEN handlar om att få en fast vårdkontakt. Magdalena Fritzson berättar att patienterna i dag ofta ringer någonstans, hamnar i telefonkö och får prata med någon som säger ”Nej, det vet inte jag, det vet någon annan” och så får de sitta i en ny telefonkö och så blir det fel igen. Med den fasta vårdkontakten ska det finnas ett tydligt namn och telefonnummer som du kan höra av dig till när du har frågor. Personen är också ansvarig för att samordna din vård. Rätten till en fast vårdkontakt finns redan i dag. Enligt Magdalena Fritzson har antalet registrerade vårdkontakter i Jönköping ökat från i princip noll till 19 000 under arbetet med att införa patientkontrakten.

– Vi har sett att de som har en fast vårdkontakt känner sig tryggare, de ringer inte så ofta. Avdelningen för lungmedicin hos oss har jobbat mycket med vem patienten ska ringa, och de uppger att de onödiga samtalen har minimerats.

Den fjärde pusselbiten kalllas för överenskommen tid. Den handlar om att patient och vård gemensamt bokar kommande tider eller att patienten bokar dem på egen hand.

I SITT REMISSVAR till utredningen God och nära vård ställer sig Reumatikerförbundet positivt till förslaget om patientkontrakt. Mats Griph sitter i förbundsstyrelsen och deltar i Region Kalmars patientträffar, som bland annat diskuterar patientkontrakten. Kalmar var en av de tre pilotregionerna 2017 och har kommit långt. Regionen har jobbat med politiker, tjänstemän och patienter.

– Nu är man inne i slutfasen och jag väntar på att patientkontrakten ska börja implementeras.

Mats Griph gillar särskilt punkterna om fast vårdkontakt, att veta vad nästa steg är och att patienten får en tydligare roll. Däremot är han, liksom många andra, kritisk till själva ordet patientkontrakt eftersom det skickar felaktiga signaler.

– Jag hävdar att ett kontrakt är något som är juridiskt bindande och har frågat vad man som patient kan begära för vite av regionen om den inte lever upp till det man är överens om. Men det är inte så patientkontrakten ska fungera, säger han. 

Text: JENNIE AQUILONIUS
Bild: Pixabay
Ur Reumatikervärlden 1/2021
Tema: Patientkontrakt

Patientkontrakt var temat för Reumatikerförbundets första medlemsparty den 12 februari . Medlemsparty är ett sätt att engagera alla medlemmar kring ett viktigt tema, och att få umgås och ställa frågor, direkt in i datorn (eller mobilen/paddan!). Nästa medlemsparty har temat Familjeliv och sänds den 14 april. Missa inte detta och mycket mer som händer för alla medlemmar på Inloggad under året.

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker.

Bli medlem

Mer kunskap och andras erfarenheter hittar du på Inloggad – Reumatikerförbundets exklusiva webb bara för medlemmar! Det kostar 250 kronor per år och ger dig en rad medlemsförmåner som Reumatikervärlden. Välkommen!

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du missar väl inget?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Klicka på knappen och anmäl dig.

Välkommen!

Nej tack, en annan gång!

Omkring en miljon människor i Sverige har en reumatisk sjukdom. Om man funderar på hur många som lever med en reumatisk sjukdom i familjen som närstående och anhörig kan man ana att vi tillsammans är väldigt många människor.

Mammor, pappor, syskon, barn, och nära vänner. 

 

Det är ett viktigt perspektiv som tyvärr ofta blir lite osynligt.

 

Vi hoppas att du kan svara på en liten enkät om hur du upplever att du får  information och annat stöd.
Tack!

Har du en familjemedlem eller närstående som har en reumatisk sjukdom?