Uttalande från Reumatikerförbundets stämma, den 25-26 maj 2019
Människor med sjukdom i rörelseorganen både kan och vill leva ett gott liv, men behöver ibland lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna delta i samhället. De flesta människor med reumatisk sjukdom är också yrkesverksamma, men även i arbetslivet kan en del stöd behövas. Det kan till exempel gälla anpassningar av arbetsplatsen och ett mer flexibelt socialförsäkringssystem.
Under Reumatikerförbundets stämma i Stockholm den 25-26 maj antogs ett nytt intressepolitiskt program som omfattar fyra områden:
På området hälso- och sjukvård efterlyser vi en personcentrerad vård som bygger på ett partnerskap mellan den medicinska professionen, patient och närstående. Tillgången till vård ska vara jämlik oberoende av var man bor och patienten ska ha rätt till en hälsoplan, patientutbildning och en kvalitetssäker övergång från barn- till vuxenspecialistvård. En koordinator bör samordna all den vård som patienten behöver och tandvården bör på sikt bli en del av den vanliga vården.
Rehabilitering är ofta helt avgörande för att kroniskt sjuka människor ska kunna leva ett aktivt liv. Rehabiliteringen ska vara individuellt anpassad och kan till exempel bestå av teamrehabilitering på sjukhus, träning i varmvattenbassäng eller klimatvård. I dag är tillgången till rehabilitering ojämlik och därför behövs ett statligt, nationellt rehabiliteringsstöd. Reumatikerförbundet vill också att en rehabiliteringskoordinator inrättas i varje region och att en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) inrättas i landets alla kommuner.
I arbetslivet behövs ett kontinuerligt stöd till arbetsgivare som anställer människor med funktionsnedsättning och ökad flexibilitet med fler nivåer för sjukskrivning och sjukersättning än vad som finns i dag. Alla ska ges möjlighet att arbeta efter funktionsförmåga och även arbete under få timmar bör ge utdelning i form av sjukpenninggrundande inkomst, SGI.
Det behövs forskning på flera fronter. Reumatikerförbundet vill att mer klinisk forskning bedrivs och att forskning med tydlig patientnytta prioriteras. Att forskningspartners blir självklara medarbetare i fler forskningsprojekt är en annan fråga som förbundet driver.
Sedan flera år utbildar vi forskningspartners som medverkar i olika forskningsprojekt. Forskningspartners kan bidra med egna erfarenheter genom hela forskningsprocessen och medverka till att forskningen blir relevant och patientnyttig.
