Hellre träffas digitalt än inte alls - Reumatikerförbundet

Hellre träffas digitalt än inte alls

Digitalt mingel, studiecirkel om livet online och medicinsk yoga över Zoom – så skapar Reumatikerföreningen Sölvesborg digital gemenskap.

Ing-Britt Berntsson (vänster) och Carina Friberg (höger). Foto: Johan Lindvall

Redan före coronapandemin började Reumatikerföreningen Sölvesborg att anordna medicinsk yoga, mediyoga, över nätet. Det berättar Carina Friberg, 61, som är ordförande och webbansvarig i föreningen.

– Vi hade olika aktiviteter som bassängbad och gympa och folk orkade inte åka in till Sölvesborg en dag till. Samtidigt ville vi ha mediyoga så då blev det digitalt, säger hon.

Nu kör de varje måndag via videoverktyget Zoom. Ing-Britt Berntsson, 68, är webbredaktör och kassör i föreningen och uppskattar den digitala mediyogan.

– Vi brukar börja med ett mingel där vi ”tjabbar” lite, som vi säger. Vi snackar lite om vad vi gjort i helgen och sådana saker, säger hon.

Det är alltid en av medlemmarna i föreningen som leder själva passet. Hen utgår då från boken Medicinsk yoga – en väg till bättre hälsa (Yogakraft förlag 2021). Övriga deltagare utövar yogan i sina hem och finns då utspridda från Sölvesborg till Karlshamn och Bromölla. Träffen avslutas med en samtalsstund.

– Det är jätteskönt. Vi är så nöjda efteråt allihop. Måndag morgon klockan tio är det yoga, och sedan börjar veckan för en, säger Ing-Britt Berntsson.

När coronapandemin slog till kunde föreningen inte längre ha sina vanliga träffar på onsdagsförmiddagarna. De brukase då mötas i lokalen Nakterhuset, som de har tillgång till genom ett samarbete med ABF. Här sågs de för att fika, prata och lyssna till olika föreläsare, en verksamhet som har pågått i över 20 år. Som tur var fanns grunden för att umgås över nätet genom mediyogan och att börja träffas via Zoom även på onsdagarna blev ett sätt att hålla föreningen i gång.

Nu blir det yoga!

Vi ville hellre träffas digitalt än inte alls!

Carina Friberg

Den vanliga onsdagsverksamheten ersattes av en digital studiecirkel. Carina Friberg brukar lägga ut en inbjudan till mötena i föreningens egen grupp »

på medlemssidorna ”Inloggad” på Reumatikerförbundets hemsida. De som deltar i studiecirkeln har även en gemensam gruppchatt på Messenger. Mötet börjar med att medlemmarna minglar under en halvtimme och tar en kopp kaffe tillsammans.

– Vi skulle kunna fylla flera timmar egentligen, vi har alla ett stort behov av att prata. Det skapar en känsla av gemenskap; här sitter vi tillsammans, fast på olika ställen, och fikar och läser i den gemensamma boken, säger Carina Friberg.

I studiecirkeln har de tillsammans läst och gjort övningar i de första två Digitant-böckerna. De är skrivna av journalisten Malin Perlheden och handlar om den digitala världen. Böckerna tar upp allt från hur Facebook fungerar till hur du tar foton, handlar och är social på nätet.

– Bara att delta i ett digitalt möte är ju träning i sig! Verksamheten är inte bara social utan vi vill också förmedla kunskap. Jag har även visat medlemmarna hur de kommer in på Inloggad, vad som finns där, var vår grupp ligger och hur de hittar nästa Zoom-möte, säger Carina Friberg.

Men det har inte varit helt lätt att få fart på den digitala samhörigheten, berättar hon.

– Jag lägger en hel del tid på att förklara och visa hur och var de ska klicka. Jag får hjälpa några varje gång.

Ibland strular tekniken och ljudet försvinner för vissa, men det brukar lösa sig genom att de loggar ut och kommer tillbaka in igen. För att få till den där känslan av gemenskap tror Carina Friberg att det är viktigt att inte vara för många på de digitala träffarna.

– Jag har varit med på digitala möten med ett stort antal deltagare, och då sitter många mest och lyssnar, en och annan kanske säger något ibland. Vi har varit elva, tolv personer som mest och det har fungerat bra.

För Ing-Britt Berntsson kändes det tufft i början av pandemin att inte få träffa de andra medlemmarna fysiskt, men hon har vant sig vid de digitala träffarna. De har blivit viktiga.

– När man har träffat människor varje vecka i elva år saknar man dem när man inte ses. Vi är väldigt tacksamma för Carina, hon är jätteduktig på det digitala och det är det som har gjort att vi har kunnat fortsätta under pandemin. Hon är en klippa, utan henne hade vi inte haft någon förening i Sölvesborg, säger hon.

Ing-Britt Berntsson tycker att studiecirkeln med Digitant-böckerna har varit rolig med många aha-upplevelser.

– Det är mycket som jag inte hade förstått om livet på internet tidigare. Som internet-etikett till exempel, att man ska vara försiktig och inte öppna alla länkar som kommer i olika mejl, det kan finnas virus dolda i dem.

Även Carina Friberg har under pandemin saknat de möten som bara fysisk närvaro kan ge. Att vara nära, kunna krama eller ta en medlem på armen och säga välkommen, hur har du det?

– Man får en liten mikrostund på tumanhand som man inte får i det digitala. Man ser människan på ett annat sätt när man umgås fysiskt.

Men hon tror att vissa möten kommer att fortsätta vara digitala även efter pandemin. – Det finns en nytta med det, eftersom folk slipper ta sig hit till Sölvesborg.

Har du känt dig zoomtrött?

Har du känt dig zoomtrött?

En studie från Virtual Human Interaction Lab vid Stanford University visar att zoomtrötthet eller ”zoom-fatigue” är ett vanligt problem idag, främst bland kvinnor. I studien, som är gjord på över 10 000 medarbetare världen över, uppger 1 av 7 kvinnor att de känner sig mycket till extremt trötta av digitala möten. Bland män är andelen 1 av 20. Studien visar också att kvinnor och män har lika många videomöten, men att kvinnor tenderar att ha längre möten och kortare pauser mellan mötena. Detta förklarar dock inte hela skillnaden i upplevd trötthet mellan kvinnor och män, menar forskarna.

För att förebygga zoomtrötthet tipsar Géraldine Fauvilles, som jobbar vid Göteborgs universitet och är en av forskarna bakom studien, om att stänga av ”self-view” fönstret emellanåt och att ibland stänga av kameran helt. Andra tips är att skapa större rörelsefrihet genom att öka avståndet mellan sig själv och kameran, samt att minska videomötets fönster så att deltagarnas ansikten blir mindre och inte lika påträngande.

Källa: Göteborgs universitet

Fyra orsaker till zoomtrötthet

1. SPEGELEFFEKTEN

I många verktyg för videomöten ser du hela tiden en bild av dig. Vi människor tenderar att bli mer självkritiska av att se oss själva.

2. KÄNSLAN AV ATT VARA FYSISKT FÅNGAD

Kamerans vinkel begränsar hur du kan röra på dig under mötet, och just möjligheten att röra på kroppen är starkt kopplad till kreativitet och lärande.

3. KÄNSLAN AV ATT ALLA STIRRAR PÅ DIG

I ett videomöte är fönstret fullt av ansikten och alla tycks titta på just dig hela tiden, till skillnad från ett vanligt möte där du vet uppmärksamheten endast riktas mot dig när du har ordet.

4. ÖKAD ANSTRÄNGNING FÖR ATT UTTRYCKA SIG MED OCH TOLKA KROPPSSPRÅK

I videomöten lägger vi mer energi på att å ena sidan tydliggöra när vi vill ha ordet, när vi håller med om något, och å andra sidan tolka andra människors kroppsspråk via skärmen.

Källa: Göteborgs universitet

Text: Jennie Aquilonius
Bild: Johan Lindvall
Ur Reumatikervärlden 4/2021
Tema: Digitalisering

Hälsa på Reumatikerföreningen i Sölvesborg

Bli medlem!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker. Du får varje år sex nummer av Reumatikervärlden.

Bli medlem

Mer kunskap och andras erfarenheter hittar du på Inloggad – Reumatikerförbundets exklusiva webb bara för medlemmar! Här kan du ta del av bland annat träning och kosttips. Det kostar 250 kronor per år och ger dig en rad medlemsförmåner som Reumatikervärlden. Välkommen!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng