Hur påverkas livet av sjukdomsdebuten?

Att få en kronisk sjukdom kan påverka hela ens liv, men människor har olika strategier för att klara av sin nya situation. Nu vill Ingrid Larsson och hennes forskarkollegor undersöka vad god hälsa egentligen innebär för personer med tidig reumatoid artrit.

I tre tidigare delstudier i det här forskningsprojektet har Ingrid Larsson tillsammans med doktoranden Ellen Landgren samt forskningskollegor i Lund visat att patienter med nydebuterad reumatoid artrit (RA) vill leva ett så normalt liv som möjligt trots sjukdom. De strävar efter att bemästra sin nya livssituation och efterfrågar en vård som har patienten i centrum. Denna kunskap kan bidra till ett bättre omhändertagande och en mer personcentrerad vård, vilket är fokus för de två återstående delstudierna i Ellen Landgrens doktorsavhandling.

I en av delstudierna ska forskarna undersöka vad god hälsa egentligen innebär för patienter med tidig reumatoid artrit. Intervjuer har genomförts med 31 patienter tre till nio månader efter att de fått sin diagnos.

”Målet är bättre hälsa och välbefinnande för patienter med RA i ett tidigt skede.”

Intervjuerna kommer att analyseras med en fenomenografisk metod, det vill säga en metod som undersöker människors sätt att förstå och uppfatta fenomenet hälsa.

-Vi ska också studera hur personcentrerad vården är för den här gruppen efter införandet av ett nytt evidensbaserat arbetssätt, säger Ingrid Larsson.

I den studien kommer alla patienter som deltar i TINDRA-projektet* vid Skånes Universitetssjukhus att erbjudas att besvara enkäter om hur personcentrerad de upplever att vården är, vilken egenmakt och tilltro de har till sin egen förmåga att hantera sjukdomens konsekvenser samt hur nöjda de är med den vård de fått. Tjugo patienter kommer också att intervjuas efter ett respektive två år, om hur de upplevt omhändertagandet och den personcentrerade vården.

-Tillsammans kommer kvantitativa och kvalitativa data att ge en djupare förståelse av de här viktiga frågorna, säger Ingrid Larsson.

Nyttan för patienten

För att kunna bedriva god vård behöver vårdpersonalen förstå sjukdom och behandling utifrån patientens perspektiv.

-Kärnan i personcentrerad vård är att patienten är delaktig och därmed medansvarig för sin egen vård. Vi ser det som att två experter möts: patienten och vårdpersonalen. Tillsammans kan vi uppnå den bästa vården. Målet är bättre hälsa och välbefinnande för patienter med RA i ett tidigt skede, förklarar Ingrid Larsson.

Vad betyder Reumatikerförbundets stöd för dig i din forskning?

-Det betyder mycket. Reumatikerförbundets stöd är väldigt viktigt för att vi ska kunna bedriva den här forskningen.

Ingrid Larsson

Titel: Docent i omvårdnad, Högskolan i Halmstad och FoU Spenshult.

Forskning: Bättre omhändertagande för patienter med tidig RA.

Anslag: 105 000 kr

Drivkraft: Min drivkraft är främst att bidra till att patientens röst blir hörd, att spegla variationer och visa att patienter som drabbats av en sjukdom är kapabla människor med både resurser och behov. Detta är avgörande för att vi ska kunna utveckla och förbättra vården.

Text: Catharina Bergsten

Läs mer om hur det är att leva med en reumatisk sjukdom här!
Läs forskningsrapporten 2023 här!

Mer läsning

Introduktionsfilm – om sjukdomar i rörelseorganen

Att få en reumatisk sjukdom påverkar hela livet – från ekonomi till själsliv. Det finns också mycket du kan göra själv för att må bättre i vardagen. Reumatiska sjukdomar kan ...
Händer och fötter

Vad händer och fötter?

När händer och fötter inte fungerar som de ska påverkas hela livet. Men det finns bra hjälp att få för att mildra besvär och öka livskvaliteten. Vi fördjupar oss i ...
Föreläsning med Kristina Hörnberg som är årets vårdforskningsstipendiat

Föreläsning med Kristina Hörnberg som är årets vårdforskningsstipendiat

Belönad forskning om vad motion ger för hälsovinster för den som har reumatoid artrit. I lördags utsågs Kristina Hörnberg till årets mottagare av vårdforskningsstipendiet. Hennes forskning är inriktad på hur ...
Mats Griph

Reumatikerförbundet blev livsavgörande!

Mats Griph är 26 år när händer, fötter och ben svullnar upp så att han inte ens kan få på sig kläderna. Smärtan i kroppen är olidlig. Han står mitt ...
Från elitidrottare till reumatiker … och vägen tillbaka till ett aktivt liv

Från elitidrottare till reumatiker … och vägen tillbaka till ett aktivt liv

Maria Olsson. Foto: Privat Maria Olsson från Bollnäs har alltid tränat. För fyra år sedan tog det stopp. Hon var då tvungen att använda kryckor för att ta sig ner ...

Engagera dig!

Bli medlem

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till fördjupad kunskap, medlemstidningen Reumatikervärlden, de senaste forskningsrönen och möjlighet att utbyta erfarenheter med andra medlemmar.

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet. Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge!

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng