Om Försäkringskassan säger nej till sjukpenning eller sjukersättning kan du överklaga. Juristen Patrik Magnusson, som arbetar specifikt med ärenden som rör sjukförsäkringen, berättar hur du går tillväga.
Patrik Magnusson kan ofta se direkt på läkarintyget om ett beslut från Försäkringskassan är värt att överklaga. Han har länge arbetat med ärenden som rör sjukskrivningar och assisterar bland annat Reumatikerförbundets medlemmar till ett rabatterat pris.
Han berättar att han i regel möter tre olika typer av avslagsärenden. Den första gruppen ärenden är mindre vanlig. Här har läkaren eller personen som ansöker om en insats inte kontrollerat vad som gäller. Då kan det till exempel stå i en ansökan eller i ett läkarintyg om sjukersättning att oförmågan att arbeta förväntas bestå i sex månader, när kravet för sjukersättning är minst tolv månader. Den här typen av ansökningar underkänns av Försäkringskassan och är meningslösa att överklaga, förklarar Patrik Magnusson.
Den andra, och vanligaste, gruppen kan få sitt ärende omprövat hos Försäkringskassan om läkaren förtydligar sitt intyg.
– Ett vanligt problem är att läkarna inte har varit tillräckligt tydliga, säger Patrik Magnusson.
Läkaren, fortsätter han, behöver till exempel ha koll på hur länge du har varit sjukskriven. Det är inte ovanligt att läkaren fortsätter att kryssa i att patienten prövats mot sitt ordinarie arbete, trots att personen ska prövas mot andra jobb på sin arbetsplats efter dag 90 och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180.
Försäkringskassan skriver ofta att de inte kan se några objektiva undersökningsfynd i intyget. Läkaren behöver därför tydligt beskriva vilka undersökningar som gjorts, hur hen kommit fram till sina slutsatser och vad det innebär för arbetsförmågan. Många diagnoser kräver också subjektiva bedömningar eftersom det inte går att mäta till exempel smärta och trötthet.
– Då måste läkaren vara tydlig med att det handlar om en subjektiv metod, till exempel självskattning, och hur den används.
Läkarintyget, berättar Patrik Magnusson, ska inte bara beskriva situationen i dag utan också hur arbetsförmågan påverkas i framtiden. Hans erfarenhet är att Försäkringskassan ofta underskattar individens besvär och är överpositiv till vad en människa klarar av.
– Det kan vara så att läkaren, arbetsterapeuten och Arbetsförmedlingen inte ser någon arbetsförmåga i sina utredningar, men Försäkringskassan bedömer ändå att individen har en arbetsförmåga. De tycker att du borde kunna hitta någon form av enklare arbete på arbetsmarknaden. De argumenten är ofta svåra att bemöta då de är så generella.
I den tredje gruppen av ärenden kan Patrik Magnusson se direkt att Försäkringskassan har gjort fel. Steg ett är då att begära att de omprövar sitt beslut. Det går att göra på egen hand, om du har koll på vad som gäller, eller genom att ta hjälp av en jurist. Förklara vad du anser är fel i beslutet och varför. De ändrar sig sällan, enligt Patrik Magnusson, men då kan du överklaga till Förvaltningsrätten.
– Berätta vad du tycker är fel i beslutet och argumentera kring rätt saker. Det är vanligt att människor skriver sådant som inte hör hemma i överklagan, som att de känner sig felaktigt behandlade av handläggaren. Håll dig till sakförhållandena, vad du har för besvär och hur de påverkar din arbetsförmåga.
Nästa steg är att överklaga till Kammarrätten och därefter Högsta förvaltningsdomstolen.
– Men de beviljar bara prövningstillstånd för ett fåtal ärenden, avslutar Patrik Magnusson.
Mer läsning om sjukförsäkringen
Text: Jennie Aquilonius
Ur Reumatikervärlden 1/2020
Tema sjukförsäkringen
Reumatikervärlden är en medlemsförmån och utkommer med sex nummer varje år. Bli medlem du också!
