Kost och inflammation – en utmaning för forskningen

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste reumatiska sjukdomen hos barn. Idag behandlas barn med immundämpande läkemedel, men trots förbättringar står närmare hälften av barnen kvar på medicineringen efter många års sjukdom.

Lillemor Berntson är docent och överläkare på Barnkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon forskar sedan många år på JIA och är en föregångare med sitt pågående projekt där hon undersöker om en anpassad kolhydratkost kan ha antiinflammatorisk effekt hos barn med reumatisk ledinflammation.

Tarmen utgör kroppens största immunologiska organ och reglerar till stor del hur vårt immunförsvar fungerar. Det finns vetenskapligt stöd för att processad mat av hel- eller halvfabrikat innehåller komponenter som är ogynnsamma för immunsystemet. Detta beror bland annat på att födan värms upp under lång tid men också på olika tillsatser såsom konsistensgivare. Den låginflammatoriska kosten som studien baseras på är kraftigt reducerad på mjölkprodukter, sackaros och konsistensgivare och består av oprocessad mat, frukt, grönsaker, nötter, kött, fisk, ägg och skaldjur.

Vad är det mest grundläggande folk behöver veta när det kommer till kost och inflammation?

Att vi behöver veta mer och forska mer på ämnet, säger Lillemor. Tiden är mogen nu. Dels vet vi att mängden tillsatser i maten har ökat över tid och många lever i en pressad tillvaro där matlagning inte får ta tid. Samtidigt så kommer det mer och mer data som tyder på att det vi äter har betydelse för vår hälsa.

Det här är ett svårt och laddat område, det ligger djupt i vårt sätt att umgås i våra sociala och kulturella mönster, vårt sätt att mötas och träffas och umgås.

Vilka är utmaningarna i studien?

Det finns många utmaningar att navigera bland, forskning där barn är försökspersoner är alltid svårt ur ett etiskt perspektiv. Det kan finnas en rädsla att vi som barnläkare, om vi ger oss in på att föreslå en kostförändring för ett barn, kan utsätta barnet för alla möjliga risker. Det finns många etiska ställningstaganden i det här och vi som jobbar tillsammans, framförallt dietisten och jag är väldigt observanta på att barn får inte bli inlåsta med den här kosten på något sätt. Vi är måna om att de ska känna stöd men inget tvång under tiden då de är med i studien. Men därefter är vi ju lika angelägna om att jobba med familjen för att se att de inte hamnar med en kost som de inte ska ha. Den här typen av studie tar väldigt mycket tid att göra, men det måste få ta tid att göra det rätt.

Det här är det svåraste jag har gjort som forskare. 

Vilka är utmaningarna för barnen och familjerna som är med i studien?

Att lägga om kosten kräver onekligen att man är motiverad, det gäller både för barnen och för föräldrarna. Märker man skillnad i hur man mår går det såklart lättare. Tidsaspekten är ofrånkomlig. Det är en utmaning att all mat måste lagas från grunden och det i sig är tidskrävande. Tid man i dagsläget inte har och som kräver en stor omställning för att kunna genomföra.

Så här långt är 25 barn inkluderade i studien och av dem är det 17 barn som har hunnit hålla kosten strikt i mer än en månad. Det är för tidigt att dra några slutsatser men preliminära resultat antyder viss optimism för att denna och liknande studier kan vara relevanta och att mer forskning behövs för att fastställa huruvida en kostomläggning i framtiden kan bli ett kompletterande verktyg i behandlingen av barn med JIA.

Facebook-kommentarer

DU MISSAR VÄL INGET INTRESSANT?

Prenumerera på nyhetsbrevet!