1920-talet Guldsalt introduceras av den franske läkaren Jacques Forestier. Ädelmetallen injiceras i lederna vid ledgångsreumatism och dämpar inflammationen, men ingen vet exakt hur eller varför förbättringen sker. Det dröjer ända till 2000-talet då en forskargrupp vid Centrum för molekylär medicin på Karolinska Institutet kan bevisa vetenskapligt hur guldsaltet påverkar kroppens immunförsvar.
1940-talet Sulfasalazin börjar säljas 1940. Den framställs av Nanna Svartz, professor vid Karolinska Institutet, i samarbete med Pharmacia. Hennes uppfinning består i att sätta ihop ett medel mot infektioner med ett medel mot inflammationer, det vill säga sulfapyridin och salicylsyra. Ämnet visar sig fungera mot både reumatism och tarmsjukdomar. Det blir en succé och används än idag.
1950-talet Upptäckten av kortison och dess effekter belönas med Nobelpriset i fysiologi och medicin. Den amerikanske kemisten Edward C. Kendalls upptäckt är ett resultat av samarbetet med reumatologen Philip S Hench. Första gången som kortison används för behandling av inflammationssjukdom är i september 1948 då doktor Charles Slocum vid Mayo-kliniken ger kortison till en kvinna med svår reumatoid artrit (RA), och effekten blir omvälvande. Kortison används fortfarande idag.
1960-talet Klorokin, en medicin mot malaria som använts mot den blodburna smittan sedan slutet av 1940-talet, visar sig effektiv även mot reumatiska sjukdomar. Med Klorokin kan symptom som stelhet, ledsvullnad och trötthet minska.
1980-talet Metotrexat, ges mot reumatiska och inflammatoriska sjukdomar med syftet att fördröja tillväxten av celler som leder till inflammationen. Medicinen tillhör läkemedelsgruppen cytostatika (läkemedel som främst används mot olika cancersjukdomar) men den fungerar bara som ett sådant i högre doser. I lägre doser är det ett immundämpande medel. Effekten vid ledgångsreumatism är oklar.
2000-talet Biologiska läkemedel förskrivs mot reumatiska sjukdomar och många patienter upplever något av en revolutionerande effekt – sängliggande patienter reser sig upp och går. Läkemedlen hämmar mycket specifika molekyler i inflammationsprocessen, där ett exempel är gruppen TNF-blockerande läkemedel. De biologiska läkemedlen framställs av proteiner från levande människor eller djur.
Källor:
Karolinska Institutet: Fakta om reumatiska inflammationssjukdomar.
Forskning och Framsteg, 2008: Därför kan guld lindra reumatism
Medicinsk Vetenskap, Ola Danielsson, nr 3/2010 Återgiven av Karolinska Institutet
Tekniska Museet: Svenska uppfinnare och innovatörer
Wikipedia: Kortison
Svensk Reumatologi 2016
