Hur man begär ordet och vilka typer av ”ord” man kan begära

Alla ombud som deltar på stämma ska kunna och vilja delta i den öppna debatten som sker under mötet. Där är alla ombuden lika viktiga för den demokratiska processen, och alla förslag ska behandlas och värderas lika högt.

Video: Johan Hammarström om att begära ordet

På förbundsstämman är det av yttersta vikt att alla ges chansen att följa mötesförhandlingarna och att resultatet av möte återges korrekt i ett protokoll för eftervärlden.

Därför har de många stämmor, även vår, en ordning där man skriftligen begär ordet. Tänk på att när motionerna behandlas utgår tjänstgörande stämmoordförande från styrelsens förslag. Formellt finns endast styrelsens förslag fram tills dess att någon föreslår något annat. Den som vill att en motion ska få ett annat svar än styrelsens förslag måste därför yrka detta.

Se bilagd ”begär ordet”-lapp. Då lapparna används både under mötet för att fördela ordet och i efterhand för att underlätta mötessekreterarnas skrivande av protokollet finns det några saker att tänka på när du skriver en begär ordet lapp:

  • Skriv och lämna in den så tidigt som möjligt under mötet, detta för att säkerställa att du får ordet om mötet går snabbare än du tänkt dig eller om man under mötets gång ändrar i ordningen de olika punkterna på dagordningen tas upp. Det hjälper även mötespresidiet i att bedöma hur lång tid dagordningens olika punkter kommer att ta att behandla.
  • Skriv tydligt, detta är igen för att underlätta behandlingen av din begäran och undvika missförstånd. Det finns alltid personal på plats från förbundskansliet som kan hjälpa dig att skriva din lapp om du själv har svårt.
  • Glöm inte att yrka

Ordningsfråga

Ordningsfråga används när man vill ställa frågor eller lägga förslag som berör mötesordningen. Det kan handla om exempelvis yrkande på ajournering, stadgetolkning, tidsbegränsning eller streck i debatten. Det kan även handla om att man vill få ett förtydligande om något under mötet blev otydligt. Detta är till hjälp för både det enskilda ombudet som ställer frågan såväl som alla deltagare. Det är viktigt att vi alla hjälps åt och att alla som är med och beslutar om viktiga frågor för förbundet och dess medlemmar känner sig säkra i hur mötet går till och vilka beslut det är som fattas.

Det görs genom att den som vill ställa frågan ropar ”ordningsfråga”. Ordningsfrågan behöver inte ta hänsyn till talarlistan men respekterar när någon annan har ordet och ställs mellan anföranden.

Ladda ned

Förankra, förhandla och kompromissa

Formellt finns endast styrelsens förslag fram tills dess att någon föreslår något annat. Den som vill att en motion ska få ett annat svar än styrelsens förslag måste därför yrka detta. Det bör observeras att man inte kan föreslå eller göra ändringar i själva motionen som sådan.

Ta chansen på stämman att nätverka och se om det finns sätt att komma överens och komma igenom med kompromisser. Kontakta andra delegationer och distrikt för att söka stöd och förankra era förslag. Ta även kontakt med de motionärer och förslagsläggare som ni ämnar stödja! Kontakterna kan även tas innan stämman ens går av stapeln.

En sak man kan göra är att om man har lagt fram en förbundsstämmomotion där förbundsstyrelsens svar ger en rätt i sak men ändå vill avslå eller besvara den, men där små justeringar av att-satserna skulle kunna få igenom den, hör då med förbundsstyrelsens föredragande om det inte går att komma med ett tilläggs- eller ändringsförslag. Viktigt är dock att ha i åtanke att det måste ligga inom ramen för vad motionen eller styrelsens förslag behandlar.

Man kan alltså inte ta upp nya förslag eller ämnen som inte finns med i motionen eller i styrelsens utlåtande. Man kan inte föreslå eller göra ändringar i motionen som ligger. Det vore odemokratiskt då medlemmarna via sina ombud redan getts tillfälle att ta ställning till motionerna och förslagen som ligger för bordet och behandling, att då ta upp helt nya förslag är inte möjligt.

Viktigt att tänka på är också de bevingade orden ”välj dina strider”. Tänk ut och ha en strategi för i förhand, vilka beslut, att-satser eller motioner kan ni verkligen inte kompromissa om innehållet i och vad kan ni faktiskt släppa igenom. Ha en diskussion innan, i er delegation, kring dessa frågor!

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng