Inledning – Varför ska jag läsa det här?

Vare sig du precis fått en reumatisk diagnos eller om du har levt med den ett tag så har du samma behov att möta de utmaningar som en kronisk sjukdom innebär.  Även om det naturligtvis är nödvändigt att du får den vård och den medicinering du behöver så är det också dina egna insatser som på många sätt avgör hur mycket sjukdomen påverkar ditt liv.

Att bli sjuk är en omställning på flera nivåer. För många kan det upplevas som om det gamla livet tagit slut – vilket kan skapa känslor av nedstämdhet och sorg. Det är lätt att bli modfälld, till och med deprimerad. Istället för att aktivt jobba för att hantera sjukdomssituationen så kan det hända att man förtränger den istället och låtsas som om inget hänt – tills det inte fungerar längre.

Det går att leva ett bra liv även med en kronisk reumatisk sjukdom, men det kan kräva lite arbete och planering. Det är bra om den insikten också delas av familj, vänner och arbetskamrater och därför är det viktigt att du också funderar på hur du kommunicerar med din omgivning om det som berörs av din sjukdom.

Ta kontrollen!

Du är chefen över ditt liv och din sjukdom och andra människor är resurser som hjälper dig att få jobbet gjort. Det kan till exempel vara familj, släkt, vänner, läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut eller din patientförening. När de har gett dig sina råd är det upp till dig att själv försöka ta kontrollen och hantera ditt liv.

Kanske har du lagt märke till att vissa människor med svåra fysiska funktionsnedsättningar verkar ovanligt harmoniska, medan andra med till synes mindre problem verkar ha gett upp. Skillnaden kan vara hur individen förhåller sig till sin sjukdom och vilka strategier som han eller hon använder för att möta och bemästra det som sker.

Därför ska vi nu fortsätta att prata om ett par metoder för att ta kontrollen över sitt liv som kroniskt sjuk:

  1. metod för målsättning och måluppfyllelse
  2. metod för problemlösning med utgångspunkt i smärthantering

Men först – reflektera: Hur blev du tvungen att ställa om när du blev sjuk? Vad är din berättelse fram tills nu? Hur vill du att den ska fortsätta?

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng