Magnetkamera upptäcker AS bäst och snabbast!

Ungefär 80 procent av personer med AS får symptom före 30 års ålder. De flesta människor har ont i ryggen då och då genom livet, och det finns en uppsjö av tänkbara anledningar till det. För att veta om någon har AS behöver läkaren ta reda på om patienten, utöver kronisk ryggsmärta, uppfyller en rad av de kriterier som tyder på sjukdomen (Se fakta längs ned i artikeln).

– Om läkaren är tveksam, vilket man ofta är, så görs en magnetkameraundersökning. Sedan lägger man ihop informationen, för patienten kan faktiskt ha inflammation utan att ha sjukdomen. Ingenting är svart eller vitt, utan det är till slut en bedömningsfråga, förklarar Lennart Jacobsson.

Just den tidiga insatsen är viktig. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan den leda till kroniska besvär. Av de patienter som däremot diagnostiseras tidigt svarar också de flesta mycket bra på de nya biologiska läkemedlen, och många blir nästan helt besvärsfria.

Att magnetröntgen är den bästa metoden för att upptäcka AS är egentligen ingen nyhet. Informationen finns sedan sju år tillbaka i Socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer för diagnostisering av AS. Lennart Jacobsson är en av dem som arbetade fram de nya riktlinjerna. Hans uppfattning är att rekommendationerna fortfarande inte tillämpas fullt ut.

– Implementeringen går för trögt. Sjukvården står inför organisatoriska problem och primärvården har ett jättestort uppdrag, så det finns stora hinder för att ta in ny kunskap och nya sätt att tänka, säger han.

Därför har han och de andra läkarna på reumatologen på Sahlgrenska universitetssjukhuset tagit tag i saken. De arbetar nu aktivt för att sprida kunskapen om diagnostiseringen med magnetkamera till kollegorna i primärvården. Ett exempel är faktagranskning av ämnet inom ramen för webbresurser och kunskapsforum som är tillgängliga för alla läkare.

Tecken på AS

  • Kronisk ryggsmärta med debut före 45 års ålder. »Smärta på efternatt och morgon som förbättras av fysisk aktivitet.
  • Irit, ensidig kraftig ögoninflammation.
  • Inflammation i hälsenan.
  • Psoriasis.
  • God effekt av antiinflammatoriska värktabletter.
  • Blodprov som visar förhöjd CRP, vilket är tecken på inflammation.
  • Blodprov som påvisar den genetiska faktorn (HLA-B27) som ökar risken för sjukdomen. Förekomst av sjukdomen i släkten.

Källa: Reumatikervärlden nr 3/2019

Facebook-kommentarer

DU MISSAR VÄL INGET INTRESSANT?

Prenumerera på nyhetsbrevet!