Vad gäller egentligen kring kost och RA? Fysioterapeuten och nutritionisten Josefine Nelson har tillsammans med kollegor försökt göra en genomgång av de studier som finns.

Det är allmänt sett ganska svårt att göra studier över hur kost påverkar hälsan. En studie anses vanligen välgjord om den är lottad, blindad och har en kontrollgrupp, så att ingen studiedeltagare vet om den får det som undersöks eller placebo. Men när det gäller kosthållning är det inte praktiskt genomförbart – det är helt enkelt uppenbart vad som ligger på tallriken.

– Koststudier av god kvalitet är överlag svåra att genomföra. Vi har tittat på studier som undersöker specifikt effekten av olika kost, kosttillskott och olika livsmedel, som kryddor, vid ledgångsreumatism. Men utbudet av studier av god kvalitet vad begränsat, säger Josefine Nelson.

FORSKARNA RINGADE först in 1 340 studier som hade att göra med ämnet. Sedan började de sålla enligt vissa krav. Till exempel ville de ta med endast studier där det fanns en kontrollgrupp och effekten på sjukdomen skulle mätas med måttet DAS28, som beskriver sjukdomsaktivitet. Efter sållning var det 27 studier som levde upp till deras kvalitetskrav.

Det gick dock inte att göra någon meta-analys, det vill säga en sammanvägd bedömning utifrån studierna, eftersom de var alltför olika i utformningen.

Forskarna gjorde sedan en kvalitetsbedömning av varje enskild studie och gav dem ett A, B eller C för att beskriva deras vetenskapliga kvalitet. Sedan summerade forskarna vad studierna egentligen visade. Utifrån det ger forskarna den här bilden:

Det verkar finnas ett måttligt starkt stöd för att så kallad medelhavskost, det vill säga en kost med mycket grönsaker, fisk och olivolja, hör ihop med en gynnsam effekt på reumatoid artrit, RA. Samma sak gäller vissa kryddor, som ingefära, kanel och saffran, samt antioxidanterna quercetin och ubiquinone. Det gäller även probiotika med bakterien Lactobacillus Casei. Samtidigt verkar det finnas ett måttligt starkt stöd för att tranbärsjuice, folsyra och alfa-liponsyra inte verkar ha effekt på måttet för sjukdomsaktivitet, DAS28. Men forskarna skriver att det behövs fler och bättre utförda studier för att bekräfta resultaten.

FORSKARNA PÅPEKAR att de granskade studierna endast pågått i några månader. Att under lång tid äta kosttillskott eller livsmedel med väldigt högt innehåll av enskilda ämnen eller kryddor kan ge andra oönskade effekter, som inte har undersökts i de här studierna.

– Om man ska förenkla kan man säga att vi kom fram till att de rekommendationer som Livsmedelsverket har verkar vara bra även vid ledgångsreumatism. Det handlar om att äta mycket frukt och grönt, fisk, byta till bra fetter så som olivolja och att dra ned på kött och charkuteriprodukter.  

Josefine Nelson

Text: Annika Lund
Foto: Adobe
Ur: Reumatikervärlden 6/2020

Det finns många sätt att engagera sig!

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till fördjupad kunskap, och inte minst medlemstidningen Reumatikervärlden.

Ta del av de senaste forskningsrönen och utbyt erfarenheter med andra medlemmar. Bli medlem här!

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet.

Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge! Läs om alla sätt att: Ge en gåva