Metotrexat mot psoriasisartrit

Trots att ett stort antal nya, effektiva läkemedel tillkommit mot psoriasisartrit på senare år rekommenderas metotrexat fortfarande som förstahandsbehandling i svenska och europeiska riktlinjer. Så är det inte längre i USA. Nu är det är dags att undersöka effekten av metotrexat vid psoriasisartrit såsom det används i klinisk praxis i Sverige, tycker Johan Wallman.

Det vetenskapliga stödet för metotrexats effekt mot psoriasisartrit (PsA) är klart begränsat. Visst stöd finns från små studier och studier som utformats för att belysa annat, men den enda större studien som jämfört metotrexat med placebo vid PsA visade faktiskt inga tydliga skillnader.

Hans forskargrupp ska ta reda på hur stor del patienter som kvarstår på enbart metotrexat under två år efter behandlingsstart, och alltså inte har behövt byta eller trappa upp behandlingen. Gruppen ska också studera påverkan på sjukdomsaktivitet över tid. Resultatet kommer att relateras till motsvarande resultat bland patienter med reumatoid artrit (RA), där det vetenskapliga stödet för metotrexat är betydligt större.

-Vi ska också studera om metotrexatbehandling leder till minskad arbetsfrånvaro bland patienter med PsA. Även då ska vi relatera resultaten till situationen vid RA, liksom till nivån av arbetsfrånvaro i hela befolkningen, säger Johan Wallman.

Alla nydiagnostiserade personer med PsA och RA i Sverige som startat metotrexatbehandling under åren 2011 – 2019 identifieras via data från Patientregistret, Läkemedelsregistret och Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ). Varje PsA-patient matchas till en RA-patient, samt fem kontrollpersoner från befolkningen. Andelen patienter som kvarstår på enbart metotrexat under två år, liksom förändring av sjukdomsaktivitet, jämförs mellan PsA och RA. Även arbetsfrånvaro från ett år innan till två år efter metotrexatstart ska jämföras.

Nyttan för patienten

Johan Wallman tror att det är osannolikt att läkemedelsindustrin kommer att initiera några nya, större prövningar av metotrexat mot PsA framöver. Därför finns det ett stort behov av andra studietyper som belyser metotrexats effekt och i förlängningen om det bör kvarstå som förstahandsval vid PsA eller ej.

-Fler studier om resultatet av olika läkemedelsbehandlingar gör att patienten kan känna sig trygg i vetskapen om att det läkemedel som ordineras faktiskt fungerar och är effektivt, med hänsyn taget till bland annat biverkningar, säger Johan Wallman.

Reumatikerförbundets stöd är jätteviktigt för att vi ska kunna driva projektet vidare. Vi är mycket glada och tacksamma för pengarna som innebär att vi kan jobba vidare för att patienter med PsA ska få bästa möjliga behandling.

Johan Wallman vill gärna nämna att projektet är ett nationellt samarbetsprojekt med kollegor från flera olika delar av landet, där bland annat Johan Askling från Karolinska Institutet i Stockholm och Ulf Lindström från Sahlgrenska akademin i Göteborg är två samarbetsparters. Han tycker också att det är viktigt att projektet har involverat en forskningspartner, nämligen Britt Nilsson.

Vad är bäst med att ha en forskningspartner?

-Att kunna bolla tankar om vad som är viktigast i projektet ur ett patientperspektiv. I ett övergripande forskningsprojekt kan man ju jobba med många olika frågeställningar och Britt Nilsson har bland annat deltagit i diskussioner om vår långsiktiga strategi, säger Johan Wallman.

Britt Nilsson, forskningspartner, tycker att hennes viktigaste uppgift i projektet är att bidra till att fler personer med PsA kan och vill delta i forskningsstudier framöver;

-Som patient kan man till exempel vara rädd för att missuppfatta frågor när man fyller i en enkät. Terminologin kan vara svår att förstå och alla läser inte texter på samma sätt. I rollen som patientrepresentant och forskningspartner kan jag bland annat medverka till att kommunikationen blir rak och tydlig, säger hon.

Johan Wallman

Titel: Docent i reumatologi, Lunds universitet.

Forskning: Psoriasisartrit – epidemiologi och behandlingseffekter

Anslag: 105 000 kr

Drivkraft: Min drivkraft är att försöka förbättra behandlingen för personer med psoriasisartrit och på sikt bidra till bättre funktion och bättre livskvalitet.

Britt Nilsson

Titel: Forskningspartner inom Reumatikerförbundet

Forskning: Psoriasisartrit – epidemiologi och behandlingseffekter

Drivkraft: Jag vill gärna vara med i arbetet för att få klarhet i om förstahandsvalet vid behandling av psoriasisartrit är effektivt. Vi kanske inte får svar nu utan om många år, men det känns bra att kunna vara en del av lösningen.

Text: Catharina Bergsten

Vad är en forskningspartner?
En forskningspartner är en person som lever med en reumatisk sjukdom och har unika kunskaper både om sin sjukdom och hur det är att leva med den. Reumatikerförbundet har sedan 2008 utbildat forskningspartners som därefter kan ingå som medarbetare och bidra med patientperspektivet.
Läs mer här!

Läs mer

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Lång väntan för många med psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en kronisk ledsjukdom där många drabbade får vänta länge på diagnos och behandling. Det är angeläget att kunskapen om sjukdomen ökar, och därför startar Netdoktor i dag upplysningskampanjen ...
Sömn och smärta

Sömn och smärta

Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som tillhör gruppen spondylartriter (inflammatorisk ryggsjukdom) med kopplingar till psoriasis. Ungefär 40% av alla patienter med psoriasis får även ont i lederna. Vi ...
Händer och fötter

Vad händer och fötter?

När händer och fötter inte fungerar som de ska påverkas hela livet. Men det finns bra hjälp att få för att mildra besvär och öka livskvaliteten. Vi fördjupar oss i ...
När själen värker

När själen värker

Värk, sömnproblem och oro är vardag för många med reumatisk sjukdom. Följden kan bli depression och ångest. Att acceptera smärtan och fundera över sina livsmål kan skänka tillvaron ny mening ...

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng