När själen värker - Reumatikerförbundet

När själen värker

Värk, sömnproblem och oro är vardag för många med reumatisk sjukdom. Följden kan bli depression och ångest. Att acceptera smärtan och fundera över sina livsmål kan skänka tillvaron ny mening.

BRYT SPIRALEN.

Depression och ångest är ungefär dubbelt så van­ligt bland personer som har en reumatisk sjuk­dom jämfört med den övriga befolkningen. Det visar en nederländsk studie från 2012. Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska insti­tutet. Han förklarar att risken för psykisk ohälsa ökar som en konsekvens av att ha fått en kronisk sjukdom som kan vara besvärlig och som påver­kar ens liv.

-Det är deppigt att gå runt och ha ont. Sjukdo­men kan väcka oro för framtiden, hur det ska gå med jobb och fa­milj. Du sover också sämre när du har värk och blir trött, säger han.

Det kan finnas samband mellan psykisk ohälsa och den inflam­mation som orsakar reumatism. Ämnet cytokiner, som driver inflammation, kan också påverka hur vi mår.

Inom psykiatrin diskuterar forskarna alltmer immunologi och inflammation. Det finns en hypotes att inflammation kan vara en bidragande orsak vid psykiska sjukdomar. Man har till exempel sett ökad inflammation vid psykisk sjukdom. Däremot vet vi inte hur mekanismerna bakom ser ut, säger Johan Frostegård.

Rikard Wicksell är psykolog och forskare med inriktning smärta vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet . Han vill vara försiktig försiktig när det gäller kopplingen mellan in­flammation och ned­stämdhet. Det är delvis samma system i hjärnan som påverkas. När kroppen reagerar med inflammation kan det också medföra nedstämdhet. Men det är många faktorer som är inblandade i nedstämdhet och inflammation är bara en. Hur vi hanterar situationen och beter oss gör stor skillnad. Det är viktigt att resonemanget inte blir alltför förenklat, då kan upp­fattningen om hur man bör göra bli direkt felaktig, säger Rikard Wicksell.

Han liknar psykisk ohälsa vid en negativ spiral. Tröttheten och rädslan för smärta får dig att säga nej till saker som tidigare gjorde dig glad. Det kan vara att arbeta, sjunga i kör, träna eller skjutsa barn till fritidsaktivite­ter. Att avstå kan kännas skönt i stunden, men på sikt riskerar du att begränsa dig allt mer. Du blir socialt isolerad och livet blir mindre innehållsrikt, samtidigt som du fortfarande är trött och har ont. Då uppstår lätt känslor av ensamhet, otillräcklig­het och utanförskap.

Tröttheten spelar också en viktig roll. Nästan alla patienter som kommer till mottagning- en för medicinsk psykologi på Karolinska universitetssjukhuset har svårt att sova. I sina studier ser Rikard Wicksell och hans kollegor också att sambandet mellan smärta och depression går via sömnbesvär. En obehandlad depression kan leda till självmordstankar och självmord.

Om du har tankar på att ta ditt liv är det viktigt att både prata med dina närmaste och söka professionell hjälp hos en psykolog.

Rikard Wicksell har utformat en metod för att hjälpa patienterna att ta sig upp i spiralen. Den utgår från KBT, kognitiv beteendeterapi, och ACT, acceptance and commitment therapy, som går ut på att accep­tera obehag och hitta mening i tillvaron.

Acceptans missförstås ofta, antingen som att vi förespråkar att patienterna ska ”bita ihop” eller ”ge upp livet”. Men det hand­lar om att förändra sitt beteende genom att förhålla sig effektivt till smärta, trötthet och ångest samt hitta mening i tillvaron genom att leva i linje med sina livsvärden, säger han.

Patienterna tränar på att acceptera sin värk, i stället för att reagera instinktivt med flykt och undvikande, vilket ofta leder bort från det som upplevs som viktigt i livet. De får samtidigt höja blick­en och formulera värderingar och fundera över hur de vill leva.

Livsvärdena blir en polstjärna att navigera mot i svåra stunder. Att hitta mening i tillvaron ger energi och glädje.

I ett nystartat forskningsprojekt vill Rikard Wicksell och hans kol­legor lära sig mer om hur psykisk ohälsa utvecklas hos patienter med RA. Forskarna ska följa per­soner med nydebuterad sjukdom från att de får sin diagnos.

Det finns inte mycket forskning som har tittat på hur psykisk ohälsa utvecklas hos de här pa­tienterna över tid. Förmodligen är det representativt för många olika patientgrupper, framför allt de med andra former av artritsjuk­domar, säger Rikard Wicksell.

Tanken är att undersöka vilka som utvecklar depression, vilka som inte gör det och om det påverkar effekten av metotrexat­behandlingen. I dag har upp till 60 procent av RA-patienterna fortfarande ont tre månader in i behandling. Ett mål är att förstå vilka de är och att försöka mot­verka smärtan. Deltagarna får prova det ACT-baserade programmet mot långvarig smärta, ångest och depression. Rikard Wicksells forskargrupp håller just nu också på att utveckla en smartphone­baserad version av sin behand­lingsmodell.



Så säger forskningen

Reumatoid artrit (RA )Depression är vanligt vid reumatoid artrit. 13- 43 procent lider av depression. siffrorna skiljer sig åt i olika undersökningar. En studie från år 2000 visar att 30 procent av RA-patienterna med depression också hade självmordstankar, jämfört med 7 procent av de som inte var deprimerade. Totalt hade 11 procent av RA-patienterna haft självmordstankar. Det var stor skillnad mellan könen. 14 procent av de kvinnliga RA-patienterna rapporterade självmordstankar jämfört med 3 procent av männen.
Källa: Rikard Wicksell, psykolog och forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Enligt en studie från University of Toronto har 1 av 26 män med artritsjukdomar gjort ett självmordsförsök. Det kan jämföras med1 av 50, bland män utan artritsjukdom. Risken var större blandkvinnor: 5,3 procent av kvinnorna med artrit hadenågon gång fö r­ sökt ta sitt liv. jämfört med3,2 procent av de kvinnor som inte hade en artritsjukdom.
Källa: Springer

SLE Hos patienter med systemisk lupus erythemato­sus (SLE) är ångest vanligare än depression. När forskarna bakom en artikel i den vetenskapliga tidskriften BMC Psychiatry tittade på olika studier hade 24-30 procent av SLE-patienterna depression och 37- 40 procent led av ångest. Det senare är betydligt högre än både befolkning­en i stort och jämfört med andra reumatiska sjukdomar.
Källa: BMC Psychiatry

I en svensk enkätstudie där drygt 2 000 patienter med spondylartrit deltog klassificerades 32 procent av deltagarna med ”möjlig ångest” och 14 procent med ”möjlig depression”. Källa: Clinical Rheumatology

AS Svenska forskare har också visat att 10 procent av patienter med ankyloserande spondylit får diagnosen depression.
Källa: Arthritis Research & Therapy

Psoriasisartrit. Ångest och depression är även vanligt hos personer med psoriasisartrit. När forskare vid University of Toronto undersökte 306 patienter led 37 procent av depression och 22 procent av ångest.
Källa: The Journalof Rheumatology

Fibromyalgi Psykisk ohälsa är mycket vanligt hos personer med fibromyalgi. En studie från 2018 visar att 86 procent av de110 deltagarna hade depressiva symtom, 68 procent hade ångest och 99 procent sov dåligt . Källa: Plos One.

Mer att läsa: Långläsning


Text:  Jennie Aquilonius
Bild: Pixabay
Ur Reumatikervärlden 5/2018
Tema: Psykisk ohälsa

Bli medlem!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker.

Bli medlem

Det kostar 250 kronor per år och ger dig en rad medlemsförmåner som Reumatikervärlden. Välkommen!

1 reaktion på ”När själen värker”

  1. Hej. Jag har artros sedan ca 4 år. Främst höft/ländrygg. Det jag läser på er hemdida gäller det även artros?
    Känner mig, i huvudsak nedstämnd och orkeslös i samband med skov

    Hälsningar. Agneta

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng