Träning har länge ansetts vara viktigt för personer med reumatiska sjukdomar, men det har varit okänt hur högintensiv träning påverkar sjukdomsaktiviteten. Det har till och med funnits misstankar om att högintensiv träning skulle kunna öka sjukdomsaktiviteten hos personer med axial spondylartrit (axSpA). Samtidigt har dessa patienter en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, som kan förebyggas med fysisk aktivitet.
Nu har en ny blindad randomiserad multicenterstudie undersökt effekten av högintensiv träning hos patienter med axial spondylartrit (axSpA). Hundra personer i åldern 20 till 60 lottades antingen till en träningsgrupp eller till en kontrollgrupp där patienterna fortsatte med sin dagliga fysiska aktivitet.
Patienterna i träningsgruppen genomförde 40 minuters konditionsträning bestående av högintensiva fyraminutersintervaller över 90 procent av sin maximala hjärtfrekvens, varvat med treminutersintervaller på en lägre intensitet. Detta följdes av 20 minuters styrketräning av stora muskelgrupper. Träningen varade i tre månader.
– Kontrollgruppen fick standardvård och instruerades att bibehålla sin vanliga fysiska aktivitetsnivå, berättar Annelie Bilberg. Hon är överfysioterapeut och medicine doktor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och en av forskarna bakom studien.
Resultatet visar att högintensiv intervallträning hos personer med axial spondylartrit gav minskad sjukdomsaktivitet och minskade symtom (smärta, trötthet, styvhet i leder, inflammation), bättre kondition och en förbättrad riskprofil för hjärt-kärlsjukdom.
– Våra resultat visar att patienter med axSpA kan dra nytta av de många hälsoeffekter som högintensiv träning ger, utan risk för ökad sjukdomsaktivitet. Resultaten verkar också tyda på att fysioterapeuter tryggt kan stödja patienter med axSpA till träning även på denna höga intensitet utifrån att inga fysiologiska hinder föreligger, säger Annelie Bilberg.
Studien är publicerad i BMJ 2019.
