Vissa reumatiska sjukdomar ger dig rätt att söka tandvårdsstöd. Här följer en redogörelse för tandvårdsstöd som kan nyttjas av personer med reumatiska sjukdomar.
Det är hälso- och sjukvården såväl som tandvårdens uppgift att informera patienter om de har rätt att söka tandvårdsstöd. Trots det når inte informationen de patienter som berörs av den. En ny utvärdering från Socialstyrelsen visar att tandvårdsstöden används i olika stor utsträckning i landstingen. ”Resultaten bekräftade och förstärkte svårigheter som vi tidigare sett i tillämpningen av tandvårdsförordningen. Till exempel att regelverket upplevs som oklart och svårt att tolka”, säger Kristina Lindholm, utredare på Socialstyrelsen till Tandläkartidningen.
Undersökningen visar att patienter med den reumatiska sjukdomen Sjögrens syndrom i stor utsträckning besökt tandvården, men inte fått det särskilda tandvårdsbidraget som patienter med den diagnosen har rätt att söka.
Enligt Socialstyrelsen är det få som tar del av det i förhållande till den grupp som man utgick från när man införde bidraget 2013. Då uppskattade man att målgruppen skulle uppgå till omkring 285 600 personer, men 2017 var det bara omkring 53 700 personer som nyttjade stödet.
Det särskilda tandvårdsbidraget är ett statligt bidrag om 600 kronor per halvår, som kan användas för förebyggande tandvård, av personer som har en sjukdom som medför risk för försämrad tandhälsa. Det är Försäkringskassan som betalar ut det särskilda tandvårdsbidraget och kräver att du lämnar ett läkarintyg. Fråga din tandläkare om hur du går till väga.
Du har rätt att söka det särskilda tandvårdsbidraget om din läkemedelsbehandling leder till immunsuppression. Kortison och biologiska läkemedel är exempel på läkemedelsbehandlingar som har den effekten på patienten.
Tandvård för personer med vissa långvariga sjukdomar
I tandvårdsförordningen framgår att personer med de reumatiska sjukdomarna reumatoid artrit (även kallad ledgångsreumatism), systemisk lupus erythematosus (SLE) och systemisk skleros har rätt att söka tandvårdstöd för sin tandvård. Det är landstinget som beslutar om de har rätt till stöd. Det krävs ett läkarintyg som utfärdas av en läkare på en särskild blankett. Om de beviljas stöd ingår tandvården, och kostnaden för den, i den vård som de i övrigt får av hälso- och sjukvården. De får ett så kallat F-kort som de visar upp när de besöker tandvården.
Fakta: Tandvårdsstöden
– Alla som är försäkrade i Sverige har kostnadsfri tandvård till och med det år man fyller 22 år. 1 januari 2019 ändras denna gräns till 23 år.
-Det år du fyller 23 och ska betala tandvården själv kan du få statligt tandvårdsstöd. 1 januari 2019 ändras denna gräns till 24 år. Detta stöd hanteras av Försäkringskassan och lämnas i form av allmänt tandvårdsbidrag (ATB), högkostnadsskydd och särskilt tandvårdsbidrag (STB). STB riktar sig till personer som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för försämrad tandhälsa.
-Vuxna personer som har särskilda behov av tandvård kan även ha rätt till tandvårdsstöd från sitt landsting eller region. Tandvårdsförordningen reglerar sju landstingsfinansierade tandvårdsstöd: oralkirurgiska åtgärder, tandvård som led i sjukdomsbehandling, tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, tandvård för extremt tandvårdsrädda personer, utbyte av tandfyllningar, uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. (Källa: Socialstyrelsen)
Länkar:
Mer information om det särskilda tandvårdsstödet
Mer information om Socialstyrelsens utvärdering
