Reumatiska sjukdomar kan föra med sig högre risk att drabbas av andra sjukdomar, som skört skelett och hjärtproblem. Samsjuklighet är ett stort och komplicerat forskningsfält fullt av frågetecken. Vi pratade med professor Helena Forsblad d’Elia om vad man vet i dag om AS och andra diagnoser.
– Det finns en hel del olika samsjukligheter, vilka är studerade i olika omfattning, säger Helena Forsblad d’Elia, professor vid Umeå universitet och specialiserad på ankyloserande spondylit (AS).
De här patienterna har till exempel ökad risk för kotkompressioner, berättar hon, och lägger till att just samsjukligheten vid AS är mindre studerad än den vid till exempel reumatoid artrit.
Varför de här kotkompressionerna uppstår vet inte forskarna riktigt men det tycks som om män relativt sett är mer drabbade än kvinnor. Oftast är det personer som haft sjukdomen länge och har mer förbeningar och sammanväxningar i ryggen som råkar ut för detta. I den övriga befolkningen får kvinnor fler frakturer än män, men inte i gruppen med AS. Ofta har männen mer av den sjukliga benformationen i ryggen, vilket vi vet är en faktor som är kopplad till ökad risk för frakturer.
– Patienter med AS har en ökad nybildning av ben kring kotorna i kotpelaren som gör att de kan växa ihop och bli en så kallad ankylos i vissa fall. Parallellt med detta har de en benskörhet med skörare skelett inuti kotorna. Det påverkar också mekaniken i ryggen, så de får en väldigt stel rygg som inte är lika elastisk som hos andra personer.
De här faktorerna bidrar sannolikt till att de lättare får frakturer och även en ökad inflammation som syns i blodprover. Frakturerna kan också vara instabila vilket innebär att de kan trycka på nerver. Det är ganska ovanligt vid kotkompressioner hos människor som inte har AS.
Gör man något för att förebygga kotkompressioner?
– Detta är egentligen ett område som är lite förbisett, kanske också för att den mest drabbade gruppen är män som har AS, och benskörhet är vanligast hos kvinnor annars. Vi bör ha mer uppmärksamhet på det.
Det är också risk att man missar kotkompressionerna. Det är inte ovanligt att man upptäcker odiagnostiserade sådana när man röntgar ryggen på en patient.
– De har ofta ryggvärk som en del av den reumatiska sjukdomen så många gånger söker de inte vård för den, men ibland kan det vara kotkompressioner som ligger bakom värken. Det är dock vanligt i övrig population också att man upptäcker odiagnostiserade kotkompressioner som ett bifynd vid till exempel en lungröntgen. Det är inget unikt för AS-patienter, men påfallande många är inte diagnostiserade.
Flera reumatiska sjukdomar, däribland AS och ledgångsreumatism, är också kopplade till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar av olika slag.
Det finns ett samband mellan att ha vävnadstypen HLA-B27 och att utveckla retledningsrubbningar och aortainsufficiens, berättar Helena Forsblad d’Elia. Eftersom en stor andel av patienterna med AS är HLA-B27-positiva rekommenderas screening för hjärt- och kärlsjukdomar, alltså att man undersöker alla patienter med exempelvis reumatoid artrit, psoriasartrit och ankyloserande spondylit för att försöka motverka utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdom.
Enligt helena Forsblad d’Elia forskas det en hel del inom hennes område, spondylartriter, just nu, både i Sverige och utomlands och fler läkemedel utvecklas.
– Forskningen kring spondylartriterna och intresset för dem har ökat på senare år, och det händer mycket tycker jag, forskningsmässigt. Det är jätteroligt. Det pågår också en rad studier i Sverige där man följer patienternas sjukdomsutveckling över tid. Sedan pågår det nationella registerstudier inom spondylartritområdet, där man till exempel jämför risken för kardiovaskulärt insjuknande jämfört med hos vanlig befolkning.
Generellt tycker Helena Forsblad d’Elia att man strävar efter att implementera forskningsresultat i vården, och att det finns en uppmärksamhet och kunskap kring samsjuklighet. Den ökade risken för hjärt- och kärlsjukdomar vid reumatisk sjukdom har till exempel varit känd länge, så alla reumatologer har den kunskapen, och många försöker vara uppmärksamma på detta. Här behövs också samarbete med andra specialister såsom allmänläkare och kardiologer.
– Det här med frakturer är något vi jobbar med, och det behöver implementeras i än större omfattning. Tiden på återbesöken i vården är ju inte obegränsad, men det är viktigt att komma ihåg de här sakerna vid de tillfällena, säger hon.
Vid AS finns också en ökad risk för tarminflammation. Ibland kan det också vara så den reumatiska sjukdomen först märks.
– Det är inte en samsjuklighet egentligen, utan det är mer som en del av AS-sjukdomen. En del utvecklar också subklinisk tarminflammation, och en del utvecklar inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös colit eller Crohns sjukdom.
En annan del av sjukdomen är ögoninflammationer, iriter, som innebär att man får inflammation i regnbågshinnan i ögonen.
– Cirka trettio procent av de med AS drabbas av detta. Då får man väldigt ont och rodnad i ögat och ögat blir ljuskänsligt. Får man detta bör man kontakta en ögonläkare, och man behandlas oftast med kortisondroppar.
Även andningen kan påverkas hos människor med reumatiska sjukdomar. Det finns data som talar för att sömnapné är vanligare hos dem med AS. Om man har AS har man också ökad risk för lungpåverkan. Man kan bland annat utveckla fibros, som är en ökad bindvävsinlagring framför allt i de övre delarna av lungorna. Patienterna kan på grund av stelheten och bröstkorgen få svårt att ta riktigt djupa andetag.
– För att träna rörligheten i bröstkorgen och även andra delar av kroppen brukar vi rekommendera kontakt med fysioterapeut. Det kan också vara så att viss tung mekanisk belastning är negativ för de här patienterna, till exempel vissa mer fysiskt belastande arbeten, säger Helena Forsblad d’Elia.
Hon tillägger att det är svårt att studera sådana här saker eftersom det är så många olika variabler inblandade som kan vara kopplade till varandra. Det är svårt att veta vad som är orsak och verkan, och det finns inte några säkra svar.
Kan man göra något för att förebygga att drabbas av samsjuklighet?
– Vi vet att rökning är en bov vid AS. Rökare utvecklar fler AS-förändringar i ryggen, så rökstopp är något man bör rekommendera. Men egentligen är det de generella råden som gäller också för vanlig befolkning: Att äta bra kost, vara fysiskt aktiv och inte röka, säger Helena Forsblad d’Elia.
Text: Susannah Elers
Ur Reumatikervärlden 1/2017
Tema samsjuklighet
Reumatikervärlden är en medlemsförmån och utkommer med sex nummer varje år. Bli medlem du också!
