Viktiga begrepp

Innebörden av olika juridiska formuleringar kan ibland vara svåra att förstå. Här är en förklaring av de viktigaste som används när det gäller testamentering.

Arvinge

  • Legal arvinge är den som ärver enligt lagens arvsordning. Testamentarisk arvinge är den som ärver enligt testamentet. 

Arvsordning

  • Arvingar delas in i olika klasser. Bröstarvingar – den avlidnes barn och barnbarn – ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Dessa ska få sin arvslott, och minst sin laglott. 
  • Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass. Den utgörs av föräldrar till den avlidne, eller syskon om föräldrarna är döda. Finns det några arvingar i den första arvsklassen skva dessa ärva allt, även om det bara finns ett barnbarn i livet, men flera syskon till den avlidne. 
  • Den tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.). Gränsen går vid kusiner som inte har någon arvsrätt. Finns det varken någon arvsberättigad i livet eller ett testamente går arvet till Allmänna arvsfonden vars pengar går till välgörenhet.

Arvslott

  • Den del av kvarlåtenskapen som en arvinge får.

Bouppteckning

  • En förteckning av ett dödsbos tillgångar och skulder.

Bröstarvinge

  • Egna barn och barnbarn.

Kvarlåtenskap

  • Den egendom som en avliden person efterlämnar efter det att en eventuell bodelning gjorts med efterlevande make/sambo.

Laglott

  • Den del av bröstarvingens arvslott (hälften) som inte kan inskränkas av den avlidne genom ett testamente, förutsatt att inte bröstarvingen lämnat sitt godkännande.

Legat

  • Ett specifikt objekt som testamenteras. Till exempel en fastighet, ett konstverk eller en specificerad summa pengar.

Särkullbarn

  • Barn som inte är makarnas gemensamma. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död. Gemensamma barn får ut sitt arv när båda föräldrarna har avlidit.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng