Biologiska läkemedel används vid behandling av ett flertal reumatiska sjukdomar. Vid långvarig behandling händer det i 10–50 procent av fallen att patientens eget immunsystem reagerar genom att utveckla antikroppar mot läkemedlet, vilket kan öka risken för infusionsinfektioner och får till följd att läkemedlet inte har effekt. Patienten behöver då byta läkemedel.
”Som det är nu testar läkaren att byta läkemedel lite i blindo.”
Det här är en stor fråga för läkemedelsindustrin, eftersom man för att få ett läkemedel godkänt måste veta hur immunogent läkemedlet är, det vill säga hur stor risken är för att patienten ska utveckla ett immunförsvar mot det.
När ett läkemedel är godkänt är det emellertid upp till vårdgivaren att besluta om man vill använda sig av blodprov för att testa om patienten har utvecklat dessa antikroppar.
– Inom svensk hälso- och sjukvård vet man inte med vilka metoder man kan testa det, säger Anna Fogdell-Hahn som är docent vid Karolinska institutet.
Hon arbetar just nu i ett projekt där hon undersöker hur man på bästa sätt kan införa testet i klinisk rutin i Sverige. Att regelbundet titta efter dessa antikroppar skulle göra det möjligt för läkare att tidigare avgöra om en patient behöver byta läkemedel.
Det finns också tester som visar hur mycket av läkemedlet patienten har i blodet. Det är viktigt att ta reda på eftersom individuella faktorer som kön och BMI påverkar hur snabbt man bryter ner läkemedel.
– Med hjälp av kontroller går det att individanpassa val av både läkemedel och dos. Som det är nu testar läkaren att byta läkemedel eller höja dosen lite i blindo, säger Anna Fogdell-Hahn.
Även om det i dag inte är praxis att genomföra dessa tester så finns alltså metoderna redan nu. Bland annat utförs tester på Karolinska universitetslaboratoriet i Göteborg och på flera laboratorier i Europa. Dit kan läkare skicka prover, och Anna Fogdell-Hahn tycker att det kan vara en idé att som patient ta upp frågan med sin reumatolog.
– Men frågan är om läkaren tycker det är nödvändigt eller vet vad hen ska göra med resultatet. Här behöver vi som forskar om detta jobba tillsammans med reumatologer som verkligen ser patienterna. Resultaten är så komplexa att vi behöver titta på dem gemensamt så att patienterna inte får fel rekommendationer.
Texten är hämtad ur tidningen Reumatikervärlden nr 3, 2019 och är skriven av Karin Persson.