Det viktigaste du behöver veta om artros

Kvinna som skriver och tänker
  • Minst en miljon svenskar har artros, som är den vanligaste kroniska sjukdomen i världen hos personer äldre än 65 år. Men artros drabbar inte bara äldre. Ungefär fem procent av alla mellan 35 och 55 år och var fjärde vuxen över 45 år beräknas ha artros i någon led.
  • Artros är en ledsjukdom som börjar smygande och ofta förvärras gradvis under många år.
  • Artros kännetecknas främst av en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket, där nedbrytningen går fortare än uppbyggnaden.
  • Utöver ledbrosket, kan även andra delar av leden påverkas, såsom ledkapsel, ledband, muskler och underliggande ben.
  • Du kan få artros i alla leder. De leder som oftast drabbas är höft, knä och fingrar.
  • Det vanligaste symptomet är värk när du belastar lederna. Andra symptom är värk när du vilar, stelhet, minskad rörlighet och minskad muskelstyrka.
  • Artros sågs länge som en sjukdom som inte går att behandla, men senare forskning har visat att det snarare finns goda möjligheter. Med rätt insatser och fysisk aktivitet går det påverka hur sjukdomen utvecklas.
  • Genom att vara aktiv på rätt sätt, och belasta leden lagom mycket, kan de uppbyggande faktorerna stimuleras.

Vad är det viktigaste du behöver veta om artros?

Claudia Lennartsson är fysioterapeut och specialist, hon har jobbat med artrospatienter i många år. Under kursens gång får du träffa Claudia flera gånger där hon förklarar olika saker om vad artros är och hur man behandlar den.

Vilka symtom som är vanliga när du får artros

Beryl Svanberg har egen erfarenhet av reumatisk sjukdom och föreläser ofta om smärtproblematik och om artros. Vi får följa Beryl genom kursen där hon berättar om smärta, artros och vad du kan göra själv.

Går artros att bota?

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng