Riskfaktorer

Man som lägger betongplattor

Det går inte att med säkerhet säga varför just en specifik person drabbas av artros, men det finns kända riskfaktorer. Riskfaktorerna kan delas in i de som inte går att påverka och de som kan påverkas.

Till riskfaktorer som vi inte kan påverka hör ålder, kön och ärftlighet. Artros blir vanligare i högre åldrar, och det beror främst på att alla som en gång har fått artros har kvar sjukdomen resten av livet.

Kön är inte en egentlig riskfaktor, men artros är generellt vanligare bland kvinnor. I högre åldrar får kvinnor i större utsträckning knäartros, medan höftartros är vanligare bland män. Bland yngre som utvecklar artros är det vanligast med knäledsartros bland män.

Ärftlighet är en stark riskfaktor för artros. Om en eller båda föräldrarna har artros ökar risken kraftigt för att också barnet ska utveckla artros i vuxen ålder.

Arbetsmiljön har betydelse för artros i knä och höft. Alltför hög belastning under lång tid påskyndar nedbrytningen av brosket. Det är vanligare med artros i knä för personer som arbetar mycket stående eller på knä. Artros i höft är vanligare hos personer som arbetar i böjd eller vriden position.

Att lyfta och bära i arbetet kan också ge en ökad risk för artros i såväl knä som höft.

Exempel på aktiviteter som kan utsätta lederna för hög belastning är golvläggning, trädgårdsarbete och jordbruksarbete. Även träning på elitnivå ökar risken för artros.

Riskfaktorer

Den som har flera riskfaktorer har en betydligt ökad risk för artros.

Gener
Ärftlighet står bakom 30–50 procent av risken att få artros, framför allt för kvinnor

Kön
Kvinnor får artros i större utsträckning än män.

Ålder
Fler äldre än yngre får artros.

Vikt
Övervikt innebär en extra belastning på lederna.

Fysisk belastning
Fysisk aktivitet som ensidigt belastar lederna mer än normalt ökar risken för artros.

Skador
Om man har haft en menisk eller korsbandsskada löper man större risk att få artros.

Kombination
För personer som tillhör flera av grupperna ovan ökar risken betydligt.

Vilka är riskfaktorerna vid artros?

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng