Smärta

Smärta kan påverka livet på många olika sätt. För att hitta bra sätt att hantera din smärta kan du prova dig fram. Vad fungerar, vad fungerar inte?

Ett bra sätt kan vara att inte tänka att du aldrig mer kan göra en viss sak, utan att anpassa dina aktiviteter efter hur det känns just den dagen. Vissa dagar känns det bättre än andra, och då kan du klara av saker som andra dagar skulle vara omöjliga. Genom att hitta det som fungerar för dig kan ditt liv bli mindre påverkat av att du har ont.

Det finns många olika möjligheter att påverka smärta. Egen fysisk aktivitet och träning, behandling av en fysioterapeut, skydd för lederna (dessa hjälpmedel kallas för ortoser), värme eller kyla och smärtstillande läkemedel är några exempel.

Långvarig smärta

När du har ont under en längre tid är det lätt att hamna i en ond cirkel. Smärtan leder till rädsla och minskad aktivitet ”för att det gör ont”. Detta i sin tur leder till svagare muskler och sämre förmåga att stabilisera runt lederna. Du sover sämre, blir tröttare och får svårt att hantera smärtan.

Det finns många sätt att bryta en ond cirkel av smärta. Att ”tänka bort” smärta genom mental träning kan fungera.

Ett annat sätt är att göra något så att tankarna inte fokuserar på smärtan. Detta kallas för distrahering. Våra sinnen har nämligen svårt att fokusera på mer än en sak åt gången, och det gör det möjligt att släppa tankarna på smärtan ett tag genom att ”bli upptagen” med något annat. När du tränar, går på bio, arbetar i trädgården eller läser kan du ofta glömma bort smärta och andra symptom. Du ägnar dig då aktivt åt en metod för att bemästra din smärta!

Försök att hitta sätt som du känner dig bekväm med och som du gillar. Våga gärna prova något nytt, du vet ju inte förrän efteråt vad som fungerar – eller hur?

Planera in tid för både aktivitet och återhämtning

Att ständigt hantera smärta och trötthet kan lätt ta överhanden i livet. För många hjälper fysisk aktivitet och träning, och genom mental träning kan du lära dig att fokusera på annat än smärtan.

Men glöm inte att planera in tid för vila! Att avsätta tid för återhämtning och avslappning är lika viktigt som att avsätta tid för träning.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng