Ta hand om dina fötter

Hur du mår i dina fötter påverkar hur du mår i övrigt. Därför bör du tänka på hur du tar hand om dem, både när det gäller träning och vad du använder för skor.

Vad har du på fötterna?

Våra fötter är en av kroppens viktigaste delar. Hur dina fötter mår och hur fötterna kan hantera belastning och tryck är helt avgörande för hur lederna längre upp i kroppen påverkas, så som tex dina knän, höfter och rygg. För att ge bästa förutsättningar för att må så bra som möjligt gäller det att ta sig en funderare på ”vad du har på fötterna”.

  • Välj skor med väl dämpad sula tex löparskor.
  • Välj skor som är ”uppnästa” den främre delen av sulan är lätt rundad tex löparskor.
  • Välj skor med rätt bredd för din fot samt stabil hälkappa ta hjälp i tex sportbutik.

Hur du knyter skorna spelar också roll!

Häl-låset ger stabilitet för hälsenan

Att knyta skorna är mer av en vetenskap än vad man kan tro. Det finns ett antal varianter av snörningar och knutar för att nå olika funktion och syfte. Här visar vi en knut som är till för att låsa hälen effektivt. Många med reumatisk sjukdom har problem med sina hälsenor och har då behov av att få ett bra stöd runt häl och hälsena. Då kan ett “häl-lås” vara till hjälp.

1. Börja med att dra skosnöret från det näst översta hålet i skon in i det översta/bakersta hålet. Då bildas en ögla. Gör precis samma sak på andra sidan.

2. Dra höger skosnöre genom vänster ögla och tvärt om.

3. När du nu drar åt kommer öglorna dra hälen effektivare mot hälkappan.

4. Knyt en vanlig knut/rosett av skosnörena. Nu har du en skoknut som ger bra stabilitet åt din fotled och hälen ligger stabilt i skon.

Ilägg och sulor

Det finns ett antal alternativ av sulor som minskar belastningen eller snarare bättre fördelar belastningen på dina fötter. I flera fall behövs både stöd för hålfot och pelott (bula under framfoten). Ta gärna hjälp i sko- eller sportbutik.

Elins fotskola

Hur du går och belastar dina fötter

Har du mätt hur många steg du tar på en dag? Inte sällan kommer vi upp i runt 10 000 steg på en dag. Varje enskilt steg skall hantera din vikt och balans med hjälp av många, många muskler, senor och leder. Tänk då på vad som händer när du börjar fördela belastningen mer på ena benet eller halta. Att aktivt ”tänka” och träna sin gång kan vara avgörande för att minska symtom av tex smärta från dina fötter och fotleder.

  • Försök att gå med samma belastning i dina fötter och med lika långa steg
  • Ju mer du kan motverka hälta desto mindre risk för att du kompenserar och får ont någon annanstans
  • Att gå med stavar kan hjälpa dig att halta mindre.

Fysisk aktivitet och träning

Att öka cirkulation, styrka och befintlig muskellängd och ledrörlighet är avgörande faktorer för att minska symtomen av smärta. För att få resultat gäller det att träna regelbundet (helst dagligen) och i minst 8 veckor för att du skall kunna förvänta dig resultat.

Många har också nytta av att få råd och hjälp av en fysioterapeut som individuellt kan anpassa ett träningsprogram utifrån dina behov.

Vi har samlat några hemövningar som du kan börja med här:

Ladda ner: Träningsprogram fötter

Träningsövningar för fötterna

Några tips på sånt du kan göra själv

  • Tvära friktioner (massage) med ”piggboll” eller tennisboll under foten någon minut morgon och kväll kan vara ett sätt att minska smärta eller obehag.
  • Att tejpa foten med kinesiotape kan också ge lindring.
  • Flera stödbandage för fot och fotled finns att köpa på Apoteket eller via nätet.
  • Gå inte barfota inne, använd inneskor

Det handlar inte om att ”bita ihop”, utan om att försöka ha ett sunt förhållningssätt: ”Jag har ju ont oavsett, så varför inte göra det bästa av situationen och försöka att göra något roligt som jag kan klara av?”

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng