Träning med hög intensitet vid SLE

Högintensiv träning har bedömts vara säker och kan snabbt öka kondition och muskelstyrka hos personer med reumatiska sjukdomar. Det finns dock inga studier gällande denna träning vid just SLE. Därför ska fysioterapeuten och docenten Carina Boström vid Karolinska Institutet undersöka det.

Systemisk lupus erythematosus, SLE, är en livslång inflammatorisk sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen. Trötthet och smärta är vanligt och livskvaliteten kan vara nedsatt. Vid just SLE finns studier som visar att träning med måttlig till hög intensitet förbättrar kondition, minskar trötthet och symtom på depression. Men hur det är med högintensiv träning är oklart. Kanske kan vi också se vilken av träningsformerna som ger bäst resultat vid SLE.

Vi ska studera effekterna av träningen avseende kondition, sjukdomens aktivitet, patientrapporterade utfallsmått såsom trötthet, symtom på depression och livskvalitet. Syftet är också att utforska och beskriva patienters upplevelser av denna träning.

Carina Boström, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet.

Deltagarna ska ha SLE med låg till måttlig sjukdomsaktivitet och kommer att erbjudas konditions- och styrketräning i tre olika grupper. Med högintensiv träning menas i den här studien att deltagarna ska träna på cirka 80 procent av sin maximala syreupptagningsförmåga under några minuter, för att sedan vila innan nästa pass.

– Sannolikt kommer de att cykla, springa eller utföra övningar med gymredskap. Detta kombineras sedan med träning av muskelstyrka, så det blir
en mix av kondition och styrka under ungefär 60 minuter, inklusive uppvärmning och nedvarvning.

Den första gruppen kommer att träna med hög intensitet 2 – 3 gånger per vecka i tre månader med stöd av fysioterapeut. Därefter via e-hälsa i ytterligare tre månader.

Carina Boström

Titel: Docent i rehabiliteringsmedicin och lektor, Karolinska Institutet.
Forskning: Högintensiv träning vid systemisk lupus erythematosus – effekter och patientupplevelser.
Anslag: 600 000 kr
Drivkraft: Nyfikenhet, för att se om det går att förändra verksamheten till det bättre för patienterna.

Ur: Forskningsrapporten 2021
Text: Fredrik Hed
Bilder: Adobe och privat
Tema: Forskningsrapporten och julen 2021, diagnos SLE

Hela forskningsrapporten 2021 kan du ladda ner här

Ge en gåva

Forskningen behöver din gåva! Swisha enkelt med din mobil.

Söker du fler alternativ för att ge en gåva? Titta in här: Ge en gåva.

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng