Träning och motivation - Reumatikerförbundet

Träning och motivation

Så säger forskningen

Träningsmotivation avgörande för funktionen

Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har flera positiva hälsoeffekter för personer med Ankyloserande Spondylit (AS). Men de flesta med AS tränar inte regelbundet, ofta på grund av trötthet. Det har, enligt brittiska forskare, inte varit klarlagt om det finns ett orsakssamband eller om det helt enkelt är lättare att träna för personer som har en mildare sjukdom.

326 personer med AS deltog i deras studie. De fick frågor om fysisk aktivitet, träningsmotivation,funktionsförmåga och sjukdomsgrad. Forskarna fann att träning förbättrar funktionsförmågan även om man tar hänsyn till sjukdomsaktiviteten. De som hade mest smärta och trötthet fick till och med störst effekt av små förändringar i sin aktivitet.

Träningsmotivation visade sig också vara precis lika viktig som själva träningsnivån och hade en direkt effekt på funktionsförmågan. Motivationen hade också en indirekt effekt, eftersom den dessutom ökade aktivitetsnivån.Inneboende motivation, att själv välja att träna för att det är njutningsfullt och roligt, hade störst effekt på både träningsnivå och funktionsförmåga.

Introjekterad reglering, att träna för att undvika skuld- och skamkänslor, var också viktig, men i mindre utsträckning.

Extern motivation, att träna för att vara andra till lags, var inte till någon nytta.

Forskarna menar att interventioner för att öka träningsmotivation,i kombination med att erbjuda tillgång till fysisk aktivitet, skulle kunna förbättra funktionsförmågan dubbelt så mycket som om man bara erbjuder träningsprogram och faciliteter.

Källa: Seminars in Arthritis and Rheumatism, 2013

Viktigt att bestämma själv

Nederländska forskare har undersökt kopplingen mellan RA (reumatoid artrit)-patienters aktivitetsnivå och om de upplever att träningen är ett mål som de själva har satt, så kallad autonom motivation, eller något som någon annan har bestämt, så kallad tvingande motivation. De tittade också på hur viktigt stödet från reumatologen är för att träningen ska bli av.

271 personer med RA deltog. Studien visar att en stor känsla av autonomi hänger ihop med högre nivåer av fysisk aktivitet. Däremot verkade stödet från reumatologen inte spela någon roll. Det var vanligare att vara fysiskt aktiv bland

yngre personer, kvinnor, de som varit sjuka kortare tid,hade lägre sjukdomsaktivitet – och som upplevde att de själva bestämt sig för att träna. Särskilt ung ålder och en stor känsla av autonomi var kopplade till en högre träningsnivå.

Källa: Arthritis Care & Research, 2010

40-50 procent av de som lider av reumatism lider också av trötthet. Hur stort problem det är beror på vilken reumatisk sjukdom man har, enligt Caroline Feldthusen, forskare och fysioterapeut.

Text: Redaktionen
Bild: Adobe
Ur Reumatikervärlden 6/2020
Tema: Motivation

Mer läsning och broschyrer att ladda ner

Broschyr: Fysisk aktivitet och träning
Broschyr: Fatigue/trötthet vid reumatisk sjukdom
Broschyr: Smärta och trötthet

Läs mer om motivation

Bli medlem!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker. Du får varje år sex nummer av Reumatikervärlden.

Bli medlem

Mer kunskap och andras erfarenheter hittar du på Inloggad – Reumatikerförbundets exklusiva webb bara för medlemmar! Här kan du ta del av bland annat träning och kosttips. Det kostar 250 kronor per år och ger dig en rad medlemsförmåner som Reumatikervärlden. Välkommen!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng