Frågor och svar om vaccinationer från SRF

Svar: Det är klokt att vaccinera sig mot COVID-19. Reumatisk sjukdom eller dess behandling utgör inte i sig något hinder för vaccination.

Svar: De allra flesta patienter med reumatisk sjukdom och immundämpande behandling bedöms inte ha ökad risk för att utveckla svår covid-19 och tillhör därför inte de grupper som prioriteras allra först. Du kan förstås som patient ha andra riskfaktorer enligt Folkhälsomyndighetens definition och därmed hamna i en annan prioriteringsgrupp.

I Sverige utgörs prioritetsgrupp 1 av de som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst enligt socialtjänstlagen, personal som arbetar nära dessa personer, samt vuxna som lever tillsammans med någon som tillhör denna riskgrupp. Även personal som jobbar direkt med covid-19 sjuka patienter ingår i prioritetsgrupp 1.

Se Folkhälsomyndighetens hemsida

Svar: Det är för tidigt att säga. Med nuvarande information så är vaccination med något vaccin bättre än inget vaccin alls.

Svar: I dagsläget rekommenderas alla, oavsett om man genomgått Covid-19 infektion eller inte, att vaccinera sig.

Svar: Ja, det kan du.

Om du behandlas med rituximab (Mabthera, Ritemvia, Rixathon, Truxima och Ruxience) bör man passa in vaccinationen i ett intervall mellan behandlingarna.

Du bör vänta med vaccinationen minst 4 månader efter din senaste rituximabbehandling. Du bör tidigast erhålla nästa rituximab-behandlingen 2 veckor efter sista vaccindosen. Detta beror på att rituximab påverkar antikroppsbildningen, och vi föreslår detta schema så vaccinationen skall fungera så bra som möjligt.

Det är inte farligt att vaccinera sig om man behandlas med rituximab.

Uppdatering från SRF 7 juni 2021

Det är sedan länge känt att patienter som behandlas med anti-B-cellsbehandling (rituximab) får ett lägre antikroppssvar vid t ex influensa- och pneumokockvaccination. Detta gäller även i viss mån för patienter som behandlas med methotrexate. Det är därför inte förvånande att de små studier som hittills är gjorda på patienter med dessa läkemedel där två doser vaccin mot COVID-19 är givet också får ett lägre antikroppssvar än friska individer. Viktigt att komma ihåg är att det inte finns vetenskapliga studier som talar för att en lägre antikroppsnivå påverkar skyddet mot infektionen.

Än så länge rekommenderats inte någon paus eller utsättning av immunmodulerande / anti-reumatiska läkemedel i samband med vaccination. Undantag är rituximab: Patienter som behandlas med rituximab bör vaccineras minst 4-6 månader efter sista rituximab behandlingen.

Här hittar du hela dokumentet om vaccination och reumatisk sjukdom: SRF

Svar: Nej.

Svar: Om du har specifika frågor kring din reumatiska sjukdom eller dess behandling så bör du prata med din reumatolog. Övriga frågor bör du diskutera med din husläkare.

Svar: Det är för tidigt att kunna ge ett definitivt svar, men så här långt är de vaccin som testats anmärkningsvärt säkra och biverkningarna är jämförbara med den typ av biverkningar vi känner till från vaccin mot säsongs-influensa .

Svar: Kontakta din reumatolog.

Svar: Det är osannolikt, men kontakta i första hand din husläkare. Om biverkningarna på något sätt verkar påverka din reumatiska sjukdom, kontakta din reumatolog.

Svar: Det är osannolikt, men vi har inte tillräckligt med erfarenhet att svara på det än.

Svar: Det är möjligt, men vi vet inte än.

Svar: Det är för tidigt för ett definitivt svar, men än så länge är samtliga vaccin anmärkningsvärt säkra.

Svar: Nej, det finns inget som talar säkert för att patienter med reumatiska sjukdomar har högre risk att insjukna i covid-19.

Svar: I de allra flesta fall ökar inte risken för svår Covid-19 på grund av din reumatiska sjukdom i sig. Däremot kan vara risken vara ökad om du har andra riskfaktorer såsom exempelvis njurdialys, allvarligt lungengagemang, eller andra riskfaktorer som definierats av Folkhälsomyndigheten.

Svar: De allra flesta läkemedel som används för reumatiska sjukdomar har inte visats vara associerade med en svårare sjukdom eller ökad risk för död i Covid-19. Fram till idag är de enda behandlingarna, som visat sig ha ett möjligt samband med förvärrad COVID-19, behandling med mer än 10 mg kortison dagligen och möjligen behandling med rituximab.