Väcka lusten till liv - Reumatikerförbundet

Väcka lusten till liv

Smärta, trötthet och mediciner kan få de flesta att tappa lusten. Men den som ger sig ut på upptäcktsfärd i sin sexualitet kan hitta både lusten och njutningen igen. Här berättar experter om hur man väcker liv i lusten igen.

Den som är stel, trött och har ont är kanske inte jättesugen på att rulla runt i sänghalmen. Intervjuer med patienter med reumatiska sjukdomar visar exempelvis att det är vanligt att sjukdomen påverkar sexlivet, det berättar Kristina Areskoug Jo­sefsson som är fysioterapeut med inriktning reumatologi och som forskar om sexuell hälsa. Hon har tillsammans med Reumatikerför­bundet skrivit broschyren Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom.

-Rädslan för att det ska göra ont kan till exempel göra en tvek­sam till att ha sex, samtidigt som det finns en längtan efter att det ska fungera. Stelhet och smärta kan göra att sexuella positioner behöver förändras för att sex ska kännas skönt, säger hon.

En kronisk sjukdom leder ibland till nedstämdhet, vilket i sin tur också kan minska sexlus­ten. Det är möjligt att även läke­medel mot reumatism kan spela roll, berättar Kristina Areskoug Josefsson, men här behövs mer forskning. Vissa mediciner, och även Sjögrens syndrom, påverkar ibland slemhinnorna, vilket orsakar torrhet i till exempel mun och slida. Det kan påverka hur du kän­ner dig, om du ska kyssa någon men är helt torr i munnen och upplever det som att tungan är öm. Sex kan också göra ont vid slidtorrhet, då kan glidmedel och oljor hjälpa, säger hon.

Ja, det finns både hjälpmedel och knep att ta till för att hit­ta sin lust. Det gäller att ge sig ut på upptäcktsfärd i sin egen sexualitet och att söka vägar som fungerar, på egen hand och tillsammans med andra.

Utforska och experimentera, uppmanar Kristina Areskoug Josefsson. För många är sex en positiv del av livet. Orgasmer fungerar också som smärtlind­ring och avslappning. Det kan vara bekräftande och skönt att ha sex, människor mår generellt bra av närhet och kärlek, säger hon.

Stefan Balogh är arbetsterapeut och sexolog på Bosse, ett kun­skapscenter som ger råd och stöd till personer med fysisk funk­tionsnedsättning, bland annat personer med reumatiska diagnoser. När en patient kommer till Stefan Balogh brukar han först ta reda på om personen har ett sexuellt problem, alltså om hen har svårt att bli upphetsad, bli våt eller få stånd. Då brukar hans första fråga vara vad personen tar för medicin. Men de flesta har inte sexuella problem, utan svårigheter som är relaterade till beteende och smärta. Han berättar om en 79-årig kvin­na som kom till honom för några år sedan. Hon ville kunna stimu­lera sig själv, men var stelopererad i alla fingerleder och hade inget funktionellt grepp. Hon hade amputerat båda underbenen och hade svårt att flytta sig.

”Jag har så ont på kvällen att jag inte vet vart jag ska ta vägen, och då går det inte.” sa kvinnan.
”När mår du som bäst?” frågade Stefan Balogh.
”En timme efter att jag har vaknat”, blev svaret.
”Så, gör det då alltså!”
”Ska jag göra det på dagen?! När det är ljust ute?!”
”Men du ska ju inte vara utom­hus.”
”Men vid den tiden har jag ju hemtjänst?”
”Då kanske du ska lägga om hemtjänsten.”

I dag onanerar kvinnan på förmiddagen. Hon har mindre värk tack vare orgasmen, som frisätter en rad ämnen, bland annat välbefinnande hormonet oxytocin. Hon kunde också börja onanera på kvällen och behövde inte längre värktabletter för att somna.

Ibland blir vi låsta vid att vissa aktiviteter ska göras vid vissa specifika tidpunkter. Sex är ofta sammankopplat med kvällar och helger. Men fundera över vid vilka tillfällen du redan mår bra, säger Stefan Balogh.

Han möter ofta par där det har uppstått krockar i relationen. Det kan handla om att partnern inte förstår hur sjukdomen påverkar kroppen och lusten. Steg ett är då att börja prata med varan- dra, säger Stefan Balogh. Det är vanligt att par inte har talat om sitt samliv före sjukdomen och vet därför inte hur de ska göra.

-De har inte verktyg för att prata med varandra när det inte fungerar. Det är förknippat med skam och skuld, känslor av otill­räcklighet och rädsla för att den andra ska lämna en. Många har en stark relation och kan börja föra en dialog. Andra går till en utomstående, som en familjete­rapeut eller sexolog, säger Stefan Balogh.

Kristina Areskoug Josefsson håller med om att kommunika­tion är A och 0. Det är bland annat viktigt för att din partner inte ska tro att du inte längre blir upphetsad av personen, förklarar hon. Vidare berättar hon att det kan finnas många olika skäl till att en av parterna i en relation undviker fysisk närhet. Det kan exempelvis handla om att hon eller han är för trött eller har för ont. Men det kan också handla om en känsla av att kramar och gos måste leda till sex, och att du inte orkar det eller har för ont. Partnern kan också vara rädd för att orsaka smärta vid sexuella aktiviteter. Då skapas ett avstånd där båda vill ha intimitet och när­het men inte lyckas kommunicera vad som händer.

-Det är viktigt med en öppen dialog men också med en tillåtan­de närhet, att vara nära varandra fysiskt utan att det betyder att det måste leda till nästa steg. Det finns en risk att du känner dig besviken på dig själv, även om det inte handlar om dig själv utan om hur kroppen fungerar just i dag. Om besvikelsen blir för svår kan det vara bra att prata med en kurator eller stödperson, säger Kristina Areskoug Josefsson.

Det kan vara lättare att komma igång med en trygg dialog om samtalet inte börjar i den egna re­lationen, menar hon, till exempel om båda först läser Reumatiker­förbundets broschyr om sexuell hälsa, och sedan pratar utifrån vad som står där och vad som känns igen.

Broschyr: Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom (pdf)

En god kommunikation gör också att vi vågar utforska saker och även säga nej om något inte känns bra, berättar Kristina Areskoug Josefsson. Fundera över vad sex är för dig och vad du tycker om. Sex kan vara allt från kyssar och kramar till att smeka varandra, ha oralsex och penetration.Reflektera också över hur ofta du vill och orkar ha sex. En del tycker att en gång i månaden är lagom, andra har samlag på semestern och vissa vill ligga flera gånger i veckan.

Våga lyfta frågan med vård­personalen, manar Kristina Areskoug Josefsson. Hon önskar att vårdpersonal själva tog upp frågan med sina patienter, men många är inte vana att prata om sex. Det är viktigt att du som pa­tient känner att du kan ställa de frågor du har. Fråga till exempel din läkare om dina mediciner har biverkningar som påverkar sexuell lust. Läkaren kanske säger nej, jag vet inte eller ja, men medicinen är oerhört viktig. Då kan du göra dina egna informera­de val, avslutar Kristina Areskoug Josefsson.

Sexologens bästa tips

• Fyrvägsglidlakan, lakan som blir som såpa i sängen. Då uppstår mindre friktion och det blir enklare att vända sig. Det kräver också mindre energi att förflytta kroppen och du får mer kraft över till själva sexet.
• Pipedram Mega-Bator Mouth, mastur­bator som passar bra för män med nedsatt handfunktion. Den går både upp och ner och snurrar runt.
• För kvinnor är lufttrycksvibratorer po­pulära, de stimulerar klitoris. Du måste dock kunna använda händerna, eller så kan din partner styra vibratorn.
• Våga vara ärlig med vad du vill och behöver.
• Om du har en höftprotes får du inte göra utåtroterande rörelser. Då funge­rar det bäst att ha sex bakifrån.

Tips från fysiologen

• Fysisk aktivitet är viktigt för reuma­tiker även när det gäller sexualitet. Konditionsträning gör att blod­cirkulationen ökar. De sexuella organen har små blodkärl och för att de ska fungera väl behövs en god blodcirkulation. Rörlighet och styrka gör också att du kan vara i de sexuella positioner du önskar.
• Fråga din fysioterapeut om smär­tande leder och ledbelastning. Var­för du till exempel får ont i höften i en viss ställning. Hen bör kunna ge råd om hur olika leder och muskler belastas i den positionen och hur du kan göra för att inte få kramp eller ont i en specifik led mitt under sexuella aktiviteter.
• Planera! En vanlig bild är att sex är spontant, att lusten bara kommer över oss, men ofta förbereder vi för sex. Vi väljer kanske vissa underklä­der, lagar en god middag, använder favoritparfymen, sätter på musik vi tycker om och tänder ljus för att skapa en romantisk eller eggande stämning. Den som har en reumatisk sjukdom kan behöva vara mer öppen med planeringen. Kanske ska ni lägga in en date night på fredagar, eller söndagsbrunch med långfrukost i sängen? Skapa tid för intimitet och närhet som kan, men inte måste, leda till sex.
• Hjälpmedel som dildos bör ha enkla på- och avstängningsknappar och vara lätta att tvätta, så att de inte kräver för mycket handkraft.
• Värm upp sängen med en värmefilt i förväg om du känner dig rörligare vid varmare temperatur.
• Använd lakan och underkläder av siden, då flyttar du dig lättare i sängen,
• Höj sängen, så blir det lättare att komma i och ur, det kan en arbets­terapeut ge råd om.
• Tänk nytt! Kan du göra det du brukar göra med händerna med någon annan kroppsdel? Det går till exempel att smeka en penis mellan låren i stället för med händerna.
• Fundera på hur mycket kraft du lägger i saker. En del gillar krafti­gare smekningar, och då kanske ni behöver hjälpmedel, för att inte belasta dina leder för hårt.
• Fundera över vilka leder som gör ont. En del får ont av att hålla handen, då kan ni till exempel lägga händerna tillsammans i den ena personens jackficka, i stället för att hålla varandras händer med ett mer fast grepp. Om det är svårt att lyfta axlarna högt för att kramas går det utmärkt att krama runt midjan i stället.Det kan också vara bra att fundera på om de sexuella problemen är kopplade till sjukdomen eller något annat. Antidepressiv medicin, stress och oro över till exempel jobb eller ekonomi kan också påverka lusten negativt.

Det är viktigt med en öppen dialog men också med en tillåtande närhet.

Mer att läsa

Mer att läsa: Långläsning

Text: Jennie Aquilonius
Bild: Pixabay
Ur Reumatikervärlden 2/2020
Tema: Sex

Bli medlem!

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker.

Bli medlem

Det kostar 250 kronor per år och ger dig en rad medlemsförmåner som Reumatikervärlden. Välkommen!


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng