Varför gör jag inte det jag vill göra?

Motivation är den psykologiska motor som får oss att göra något över huvud taget. Utmaningen är att få motorn att starta. Drivkraften att gå vidare, träna och hantera sin smärta – hur hittar man den?

Karin Weman Josefsson är med om en trafikolycka. Hon drabbas av en smärta som ingen riktigt förstår och slussas under flera år mellan sjukvårdens instanser. Till slut hamnar hon hos en sjukgymnast som ger henne friskvård på remiss. Hon är motvillig. Minnena rullar in från skolgympan: skammen i att alltid bli vald sist, rädslan för att misslyckas och känslor av att vara styrd och utanför. Tillsammans med andra smärtpatienter får hon prova att träna på rätt sätt, och känner hur smärtan lättar.

– Så småningom tränade jag fem dagar i veckan och blev instruktör i spinning och vattengympa samt satt i styrelsen för Friskis och Svettis. Jag gick från motionsmotståndare till Sporty Spice. Hur sjutton gick det till? säger Karin Weman Josefsson, som blev så fascinerad av motivation att hon i dag forskar om ämnet vid Högskolan i Halmstad.

Motivation, förklarar hon, är den psykologiska energi som får oss att göra något över huvudet taget. Den avgör vad vi väljer att göra, hur ofta, hur länge och med vilken kraft.

Det har forskats länge om motivation och finns flera teorier om vad som får människor att göra saker. Karin Weman Josefsson utgår från en teori om självbestämmande. Enligt den uppstår
motivation när vi känner oss fria, kompetenta och som en del av en gemenskap.

– Motsatsen är att känna sig kontrollerad, dum och utanför – som hon gjorde på skolgympan.

Motivation kan av god eller dålig kvalitet. Karin Weman Josefsson jämför det med kost. Att drivas av borden, måsten och skuldkänslor är som att äta snabbmat; du får en kick men måste ofta fylla på med ny energi. Att drivas av vilja och värderingar är som att äta nyttigt; motivationen blir starkare, håller längre och du mår bättre.

– Det innebär inte att allt alltid är roligt, det är till exempel inte alltid roligt att gå och träna. Men när motivationen kommer inifrån så hittar vi lösningar i stället för att strunta i det. Det viktigaste för att motivera dig själv är att få tag i varför du vill göra något. Det kan också vara bra att komma ihåg, fortsätter Karin Weman Josefsson, att vi är grottmänniskor och måste kämpa mot våra biologiska drivkrafter.

De säger till oss att sött är gott och att vi ska vara stilla för att spara energi. Inte sällan börjar vi argumentera med oss själva: ”Jag skjuter på det just i dag” eller ”Just nu är det faktiskt lite synd om mig och därför behöver jag inte börja träna/äta hälsosamt/sluta äta godis/gå upp ur sängen”.

– Om du är medveten om att det är din inre grottmänniska som pratar kan du ändra din argumentation. Du behöver till exempel inte sluta eller börja med något direkt, gör i stället en plan
för hur det ska gå till, säger Karin Weman Josefsson.


Liria Ortiz är psykolog och har skrivit en bok om motiverande samtal och smärta. Hon berättar att hjärnan har en tendens att ställa till det för oss. När du har ont sänder den ut signaler om att det är farligt att röra på sig. Hjärnan generaliserar också, säger att den här dagen är förstörd och att du kommer att ha ont för alltid. Det kan göra att människor parkerar sina liv.

– Motivationen ökar när du tänker att okej, livet är så här just nu, men jag ska, utifrån mina förutsättningar, försöka leva så gott det går, säger hon.
Ett knep är att tänka i korta perspektiv. Att acceptera smärta och sjukdom för resten av livet blir för mycket för hjärnan.

Liria Ortizs råd är att lägga till ett ”just nu”: Jag har ont eller är trött – just nu. Då blir hinder som smärta, trötthet och stelhet mer hanterliga. Ifrågasätt också hjärnans katastrofbudskap och titta i stället på dina tidigare erfarenheter. Andra gånger när du till exempel har träffat kompisar, har det fått dig att må bättre eller sämre?

– De flesta svarar att det blev bättre, de fick tänka på något annat en stund och kunde njuta i nuet. Ta också små steg och hitta alternativ. Okej, du orkar inte göra det du hade tänkt, men vad skulle du klara av? Du kanske är för trött för att åka och träffa din kompis, men kan ni ta en digital fika? Orkar du inte ge dig på hela diskberget kanske du kan diska hälften eller bara en tallrik?


– Problem uppstår när vi tänker i termer av antingen eller: om jag inte tränar då kommer allt gå åt helvete. Att ta små steg förstärker motivationen så att vi på sikt kan träffa en kompis eller gå till gymmet. Men det kan kännas svårt att se möjligheter. Smärtan och tröttheten påverkar vår förmåga att koncentrera oss, vara kreativa och tänka långsiktigt. Hela systemet är upptaget av att hantera just smärta och trötthet.

– Här kan det vara en idé att fråga andra i samma situation om råd. Vad skulle andra i reumatikerföreningen eller Facebook-gruppen göra? säger Liria Ortiz.

MEN KAN DET vara tvärtom? Kan man vara för motiverad? Ja, svarar Liria Ortiz. Till exempel om drivkraften är att bevisa för sig själv eller andra att man inte begränsas av sin sjukdom. Även Karin Weman Josefsson ser att prestation kan bli en fiende, om vi drivs av fel skäl.

Personer som till exempel vill se ut på ett visst sätt eller är väldigt tävlingsinriktade riskerar driva sig själv för hårt. Vi gör också gärna mer av det vi tycker är roligt och kan då gå över våra gränser.

– Det gäller att komma tillbaka till frågan: Varför gör jag detta? Vad vill jag åt för effekter? Vad händer om jag skadar mig? Jo, då kan jag inte fortsätta med det som är roligt. Kan jag anpassa intensiteten eller hur ofta och länge jag gör det här? säger Karin Weman Josefsson.

Ger du upp? Här är Karin Weman Josefssons bästa råd

Känn dig inte misslyckad när du inte klarar det du satt upp som mål. Klappa istället dig själv på axeln och förändra målen, planen och upplägget så att de passar förutsättningarna. Fundera över:
» Vad gör jag om det inte går som jag har tänkt? Vad är plan A, B och C?
Ställ rimliga krav. Ofta vill vi göra lite för mycket, lite för fort – och tappar sugen eftersom det blir för jobbigt. Om vi ställer orimliga krav är det svårt att lyckas. Fundera istället på:
» Hur mår jag? Vad behöver jag?

Hitta rätt drivkrafter. Ofta gör vi saker av fel skäl. Vi tittar på vad andra gör eller vad vi tror att vi borde göra. Fundera i stället över vad som funkar för dig, i ditt liv.
Det viktigaste för att motivera sig själv är att få tag i sitt ”Varför”. Fundera över dessa frågor:
» Varför vill jag göra det här?
» Varför är det viktigt för mig?
» Vad ska det leda till?
» Om jag vaknar förändrad i morgon, hur skulle det kännas? Vad skulle jag göra annorlunda?

Läs mer om vad forskningen har att säga om motivation

Text:  Jennie Aquilonius
Bild: Pixabay
Ur Reumatikervärlden 6/2020
Tema: Motivation

Som medlem i Reumatikerförbundet får du tillgång till information om din diagnos och hur det är att leva med den. Du håller dig uppdaterad om den senaste forskningen och stödjer samtidigt arbetet med att förbättra villkoren för alla reumatiker.

Bli medlem

Mer kunskap och andras erfarenheter hittar du på Inloggad – Reumatikerförbundets exklusiva webb bara för medlemmar! Här kan du ta del av bland annat träning och kosttips. Det kostar 250 kronor per år och ger dig en rad medlemsförmåner som Reumatikervärlden. Välkommen!

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du missar väl inget?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Klicka på knappen och anmäl dig.

Välkommen!

Nej tack, en annan gång!

Omkring en miljon människor i Sverige har en reumatisk sjukdom. Om man funderar på hur många som lever med en reumatisk sjukdom i familjen som närstående och anhörig kan man ana att vi tillsammans är väldigt många människor.

Mammor, pappor, syskon, barn, och nära vänner. 

 

Det är ett viktigt perspektiv som tyvärr ofta blir lite osynligt.

 

Vi hoppas att du kan svara på en liten enkät om hur du upplever att du får  information och annat stöd.
Tack!

Har du en familjemedlem eller närstående som har en reumatisk sjukdom?