”Varje relation kräver de tre K:na”

SEX. Ska vi verkligen prata om sex? Ja! Det ska vi, menar sexologen Stefan Balogh.

– Vi tror att våra partners kan läsa våra tankar. Det kan de inte, säger han.

Smärta i sig kan sätta stopp för lusten i en relation – och när man befinner sig mitt i livet kan det vara mycket annat som kommer i vägen också. Stress kring karriär eller familjeliv brukar inte vara några lustpiller direkt, och även mediciner kan påverka lusten till ömhet och närhet. Det är ett skuld- och skambelagt ämne. Men varför är det så?

– För att vi inte pratar om det. Det är inte obligatoriskt på schemat och normen är att vi vuxna vet hur man gör. Då kan vi bli osäkra och inte våga fråga eller berätta vad vi önskar eller vill, säger Stefan Balogh.

Han är sexolog på Bosse, råd stöd & kunskapscenter i Stockholm, som erbjuder samtal om sexuell hälsa och rättigheter till personer med fysiska funktionsnedsättningar liksom var man kan få hjälp.

– Klienter kan komma till mig och berätta att de inte kan ha sex för att de upplever smärta i slidans mynning eller att de saknar lust på grund av antidepressiva läkemedel. Men det finns mycket man kan göra trots detta. Men många hamnar i ett ingenmansland där man känner sig rädd, nervös och ledsen och man känner skam och skuld, säger Stefan Balogh, och fortsätter:

– Men det bästa sättet är att öppna munnen och ta steget till att prata.

Det finns oändligt många verktyg och sätt att ha sex på. Bara för att man inte längre kan ligga i missionären betyder det inte att man inte kan ha sex. Men i de möten som Stefan Balogh har med sina klienter handlar det inte så ofta om själva sexet utan mer om information kring sexualitet.

– Det är en form av arbetsterapi, skulle jag säga, där man behöver informera sin partner om vad man vill och kan och inte vill och kan.

Så hur gör man då, för att komma över skammen och skulden och våga prata med sin partner? Läs Stefan Baloghs tips här intill!

Stefan Baloghs tips för att våga prata sex:

1. Vill du fortfarande ha sex? Ställ dig själv den frågan. I så fall, på vilket sätt? Hur vill du inte ha det? Kanske funkar det inte som det gjorde förut. Definiera för dig själv vad som inte funkar.

2. Sexets betydelse. Ställ dig själv frågan om vad sex betyder för just dig. Är målet till exempel orgasm, att känna närhet eller är det ett sätt att få ta på någon annans, eller din egen, hud?

3. Nya sätt. Ska din partner göra på något annat sätt för att sexet ska funka? Försök att kartlägga er sexuella status.

4. Prata med dig själv. Prata med dig själv först, om du inte vet vad du vill eller vad du inte vill, är det svårt att prata med någon annan om hur det ska bli.

5. De tre K:na. Varje relation kräver de tre K:na: kommunikation, kommunikation, kommunikation. Våga prata med din partner. Det är en ny situation för er båda. Om den ena berättar blir det också lättare för den andra att våga berätta. Vet du inte hur ditt nya jag fungerar är det helt okej, du vet förmodligen vad som inte fungerar och vill hitta en väg framåt. Det räcker. Är det sängen som är problemet, att du inte kan röra dig i den som du vill? Då kanske ni kan förflytta er till någon annan plats? Känner du mindre smärta i värme, kanske kan ni kan vara i duschen eller i ett badkar? Har du svårt att röra fingrarna? Rör vid dig själv eller din partner med andra kroppsdelar. Försök att tänka utanför boxen.

Text: Annica Ögren
Bild: Johnér Bildbyrå

Det finns många sätt att engagera sig!

Bli medlem

Som medlem får du tillgång till fördjupad kunskap, och inte minst medlemstidningen Reumatikervärlden.

Ta del av de senaste forskningsrönen och utbyt erfarenheter med andra medlemmar. Bli medlem här!

Ge en gåva

Swisha ditt engagemang eller välj ett annat sätt att ge en gåva till Reumatikerförbundet.

Du kan även välja att bli månadsgivare – en gåva som räcker länge! Läs om alla sätt att: Ge en gåva

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng