Artros: Molekylära markörer visar vägen till bättre behandling

Var fjärde person över 45 år söker vård för artros i Sverige. Alla känner vi nog någon som lever med artros, eller så har vi själva det. Även skelett från stenåldern visar förändringar som tyder på artros.

Vad är artros?

Artros är en sjukdom som sitter i hela leden, men det kännetecknas speciellt av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av brosket. Det kan i princip drabba alla leder i kroppen som har brosk, men drabbar vanligtvis knän, höfter och händer. Smärta är ofta den största anledningen till besvär för personer med artros, men artros orsakar även bristande funktion och stelhet i leden.

Många tror att artros är en vanlig del av åldrandet och inte en sjukdom i sig, men det är en gammal myt. Artros är en sjukdom med allvarliga konsekvenser och som kan behandlas.

Register och molekyler i kampen mot artros

Tack vare Reumatikerförbundets finansiella stöd, har forskare som Martin Englund (Lunds universitet) kunnat påvisa att personer med knä- och höftartros bland annat även har högre risk för samsjuklighet som depression och hjärt-kärlsjukdom. Han använde data från skånska register som innehåller sjukvårdsinformation för nästan 555 000 personer utan artros och dryga 50 000 patienter med knä- eller höftartros.

Sådan forskning är viktig för att studera förekomst av följdsjukdomar kopplade till artros, men vi vet fortfarande för lite om det tidiga sjukdomsförloppet vid artros. Klinisk undersökning och röntgen är inte tillräckligt känsliga för att tidigt upptäcka artros och mer kunskap behövs om vad som pågår inuti leden på en molekylär nivå.

Reumatikerförbundet har under flera år gett forskningsmedel till laboratorieforskaren André Struglics (Lunds universitet) för att studera just det. Tanken är att hans arbete kommer att identifiera molekylära markörer som kan användas för att följa sjukdomsförloppet och effekten av behandling. Sådan kunskap kan även komma att främja utvecklingen av mediciner som bromsar sjukdomen. Struglics menar på att forskning kring artros får för lite stöd i jämförelse med andra folksjukdomar och Reumatikerförbundets stöd är därför av stor betydelse.

Artikeln är en del av Reumatikerförbundets riktade satsning: Artros

Bild: från vänster André Struglics och Martin Englund, Lunds universitet

Text: Monica Persson Manrique
Foto: Privat

Facebook-kommentarer

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Är du intresserad av att bli friskvårdsledare och nyfiken på vad det skulle innebära?

Så roligt! Då ska du kontakta din lokalförening inom reumatikerförbundet och berätta om ditt intresse.

Friskvårdsledare behövs inom många olika grupper i Reumatikerförbundet, så hör med din lokalförening hur du ska göra för att komma igång.

 

Några exempel på vad en friskvårdsledare gör

-          Leder grupper i vattengympa

-          Ordnar med stavgångsgrupper

-          Kör digitala samlingar med till exempel hand, fot eller sittgympa

-          Jobbar för att medlemmar ska få mera kunskap om egenvård

-          Leder olika typer av gympagrupper

-          Har ett intresse för livsstilsfrågor och vill hjälpa andra att må så bra som möjligt

Stäng