Professor Johan Askling tilldelas årets Nanna Svartz-stipendium för sin patientnära forskning som bidrar till säkrare, mer individanpassad vård för personer med reumatisk sjukdom. Priset delades ut under Reumadagarna i Umeå.
Finns det en framtid där fler får rätt behandling i rätt tid? Det hoppas Johan Askling, professor i reumatologi, som leder projektet Framtidens reumatologi.
Ellen Landgren får årets Vårdforskningsstipendium på 50 000 kronor från Reumatikerförbundet. Hennes forskning belyser hur personer med reumatiska sjukdomar förstår, hanterar och lever med sin sjukdom. Kunskapen förväntas bidra till en mer träffsäker, jämlik och personcentrerad vård för personer med reumatiska sjukdomar.
SLE-dagen infaller den 10 maj och det uppmärksammar vi genom att berätta om aktiviteter under våren som på olika sätt har bidragit till framtidshopp, gemenskap och kunskap.
Forskaren Karin Hellgren ger svar från den senaste forskningen
Reumatikerförbundet satsar långsiktigt på forskning som gör verklig skillnad i människors vardag.
Alf Kastbom är reumatolog och biträdande professor vid Linköpings universitet där hans forskargrupp jobbar med att studera ledgångsreumatism innan sjukdomen har brutit ut samt vilka mekanismer som ligger bakom. En stor del av deras forskning har varit fokuserad på kopplingen mellan slemhinnors immunförsvar och lederna, men nu ska de ta sig an kostfibrer.
Hur kan vi hjälpa de patienter som ännu inte fått tillräcklig effekt av dagens behandlingar? Det är en av de frågor som forskaren Katerina Chatzidionysiou arbetar med i det stora svenska projektet Framtidens reumatologi.
Forskning ger hopp!
Fjärde februari sammanträdde Vetenskapliga Nämnden och diskuterade ansökningar från forskare från hela Sverige. Reumatikerförbundet fick 152 ansökningar i år, vilket är rekord.
Dagens behandling mot systemisk skleros kan bromsa, men sällan stoppa lungfibros eller få sjukdomen att gå tillbaka. I framtiden kanske nutida läkemedel kan kombineras med andra behandlingsalternativ för bättre effekt.
Nedsatt handfunktion är vanligt vid inklusionskroppsmyosit (IBM) och kan ha stor påverkan på patientens förmåga att klara av även enkla aktiviteter, som att hålla i bestick eller öppna en flaska. En forskargrupp jobbar nu för att Sverige ska kunna delta i fler internationella studier om IBM.