Vad du själv kan göra
Karsten Ahlbeck om vad du kan göra själv
- "Vad kan jag göra själv? Man kan göra väldigt mycket själv.
Det första är egentligen förståelsen och nu låter det lite konstigt med det. Jag tar min erfarenhet av alla de jag träffat: Du är inte tokig."
Börja med en aktivitet du känner att du klarar av
Den absolut bästa medicinen vid långvarig smärta, som är visad i så många studier, är fysisk aktivitet. Gör som Karsten: börja med tå-övningar när du borstar tänderna, börja med 10 på morgonen och 10 på kvällen, öka succesivt.
Smärtan är verklig och du har lösningen i din hand
Egenvård vid långvarig smärta – små steg mot större välmående
Att leva med långvarig smärta är att bära något som inte alltid syns, men som påverkar varje aspekt av livet. Smärtan kan vara envis, förändras över tid och ibland kännas överväldigande. Men mitt i allt detta finns det saker du själv kan göra – små, men betydelsefulla steg – för att ta hand om dig själv och skapa mer balans i vardagen.
Egenvård handlar om att lyssna inåt
Egenvård är inte en ersättning för medicinsk behandling, men det är ett viktigt komplement. Det handlar om att ge dig själv tid, utrymme och omtanke. Att lyssna på kroppens signaler, förstå dina gränser och hitta sätt att stärka det som fungerar – både fysiskt och mentalt.
Några viktiga delar i egenvården:
- Rörelse i lagom dos
- Regelbunden, skonsam rörelse kan hjälpa kroppen att må bättre. Det kan vara promenader, lätt stretching, yoga eller träning anpassad efter dina förutsättningar. Rörelse frigör kroppens egna smärtlindrande ämnen och kan minska stelhet.
- Återhämtning och vila
- Vila är lika viktig som aktivitet. Att hitta stunder för återhämtning – kanske genom avslappningsövningar, meditation eller bara en stunds stillhet – kan hjälpa nervsystemet att varva ner och minska smärtintensiteten.
- Sömnhygien
- Sömnproblem är vanliga vid långvarig smärta. Att skapa rutiner kring sömn, undvika skärmar sent på kvällen och ha en lugn sovmiljö kan göra stor skillnad.
- Tankar och känslor
- Smärta påverkar hur vi tänker och känner. Att prata med någon – en vän, terapeut eller stödgrupp – kan hjälpa dig att bearbeta känslor och få nya perspektiv. Att skriva dagbok eller använda mindfulness kan också vara värdefulla verktyg.
- Socialt stöd och gemenskap
- Du är inte ensam. Att dela erfarenheter med andra som lever med smärta kan ge både tröst och styrka. Det finns grupper, forum och föreningar där du kan hitta gemenskap och förståelse.
- Meningsfullhet och glädje
- Att göra saker som ger dig glädje – även i små doser – är läkande. Det kan vara musik, natur, kreativitet eller något helt annat. Det handlar inte om att "glömma smärtan", utan om att ge plats åt det som får dig att känna dig levande.
Du är viktig – och din egenvård är värdefull
Egenvård är inte egoism. Det är ett sätt att ta ansvar för ditt välmående, att visa dig själv respekt och omtanke. Du förtjänar att må så bra som möjligt, även om smärtan finns kvar. Och du har rätt att få stöd, både från vården och från din omgivning.
Fysisk aktivitet
”Tänk dig att du har en tablett framför dig. Det är den mest avancerade medicin som världen skådat. Det finns ett sådant piller – det heter fysisk aktivitet!”
Ur boken Hälsa på recept, 2014.
Fysisk aktivitet och träning är en av de största möjligheterna du har för att själv påverka din hälsa. Rekommendationerna för fysisk aktivitet och träning gäller alla, oavsett om man lever med en reumatisk sjukdom eller inte. Men om du fått RA/ledgångsreumatism är den fysiska aktiviteten ännu viktigare för dig.
Det är viktigt att du får lära sig dosera din fysiska aktivitet på bästa sätt utifrån hur du mår i din sjukdom och hur din dagsform är. Dagens forskning visar att det viktigaste inte är vad du gör, alltså vilken aktivitet du väljer, utan att du gör något, gärna ofta och regelbundet.
Varför då?
För att minska stelheten och smärtan i dina leder, för att bibehålla din muskelstyrka och kondition. Det kan minska inflammationen och förbättra din livskvalitet. Här kan du behöva hjälp av en fysioterapeut för att tillsammans med dig skräddarsy ett träningsprogram anpassat efter dina behov och begränsningar.
Några tips i din vardag!
- Försök att minska ditt stillasittande, res på dig minst en gång i halvtimmen.
- Hitta en rutin för din fysiska aktivitet.
- Gör det enkelt, en vanlig promenad är toppen.
- Var aktiv “utan ansträngning” ta trappan i stället för hissen, res dig två gånger i stället för en gång.
Levnadsvanor
Vad kan jag själv göra för att påverka min hälsa? Det är bra att ställa sig den frågan, det finns många råd som ges för att förbättra hälsan, men är alla råd verkligen goda?
Frågor kring våra levnadsvanor, våra matvanor, om rökning, alkohol och fysisk aktivitet engagerar många människor. Det finns vissa saker som de flesta är överens om, som att det har stor betydelse för hälsan att röra på sig och äta hälsosamt. Men hur rör man på sig på ett bra sätt och vad är bra hälsosam mat, för dig?
I sociala medier och i tidningarna pratas och debatteras det om ”den rätta kosten” eller den ”ultimata träningen”, det kan vara riktigt svårt att veta vilka råd och tips som är bäst för just dig. Vid en reumatisk sjukdom behöver du också ta hänsyn till de läkemedel du får och behandlingsråd från din läkare.
Det kan vara helt olika för olika grupper och den enskilda individen. Olika sjukdomstillstånd och diagnoser kan ställa olika krav, en del kan ha flera sjukdomar och olika diagnoser. Det som är bra för till exempel någon med en viss diagnos är inte givet bra för någon med en annan diagnos.
Vänner och bekanta kommer kanske också med förslag och åsikter vad som ”botar” just dig med din diagnos. Mycket sker i alla välvilja men ibland kan det bli jobbigt med alla tips och råd om du inte kan, orkar eller känner lust att följa dem.
Levnadsvanor vid reumatiska sjukdomar
I Sverige har vi varit ganska bra att på olika sätt lyft upp vad som är viktigt att veta och göra för att öka hälsan bland befolkningen. Här finns mycket samarbete mellan organisationer, myndigheter och forskningen.
Hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del i all vård och behandling. Alla som kommer i kontakt med vården ska erbjudas råd och stöd om de har ohälsosamma levnadsvanor.
– Levnadsvaneprojektet
Så vad ska man tänka på? Ett bra råd är att prata med din läkare eller en sjuksköterska, få en tid med en fysioterapeut eller en kostrådgivare, om du behöver stöd.
Reumatikerförbundets policy är att man ska känna trygghet i att det vi säger kring levnadsvanor är det som den nuvarande forskningen ger stöd för. När det gäller råd kring reumatiska sjukdomar och levnadsvanor hänvisar vi gärna till det som Projektgruppen – Levnadsvanearbete inom Reumatologi, LiR, har tagit fram.
Ladda ner från LiR
- A5-broschyr Alkohol
- A5-broschyr Fysisk aktivitet
- A5-broshyr Matvanor
- A5-broschyr Tobak
- Länkarna öppnas i ny flik.
Vill du läsa mer om LiR? Här hittar du mer om Levnadsvanearbetet (öppnas i ny flik)
Ladda ner
Fysisk aktivitet och träning
Träningsplansch
Här hittar du Reumatikerförbundets allmänna hemträningsprogram, lätt att göra i din vardag:
Broschyren Fatigue och trötthet vid reumatisk sjukdom
Ladda ner eller läs online: Fatigue och trötthet vid reumatisk sjukdom
Den går även att beställa som tryckmaterial till självkostnadspris i vår nätbutik här: Fatigue och trötthet vid reumatisk sjukdom